Lägesrapport.

Seg, rastlös, uttråkad, med mycket spring i benen, Svårdiagnostiserad men ungefär allt det där på en gång. Sådan känner jag mig just för tillfället. Jag försöker att intala mig själv att njuta av sommaren och ta vara på de lediga dagarna. Det gör jag också. Njuter alltså, och tar vara på dagarna.

Efter Stockholm har det varit ön för hele pengen. Nästan. Maken och jag tog en tur in till storstaden Göteborg och bara spanade in stadens brus för ett par dagar sedan. Man behöver inte lämna ön för att få se mer än en människa i taget, för nu har badgästerna anlagt bryggor och sommartorp, men det är ändå skönt att bryta vardagslunken mot storstadspuls. Det är inte samma sak att trängas hos den lokale Icahandlaren som att trängas i Galleriorna i innerstan, det är inte samma sak att försöka få en parkeringsplats vid torget som att leta efter en i gamla Haga och det är inte samma sak att ta en pizza på hemortens lokal som att ta en dagens på en krog i stan.

För övrigt då - hemmaplan. Frånsett en titt in på ett möbelvaruhus på Backaplan på vägen hem. Ibland måste jag bara kolla upp om det finns något nytt som jag inte anade att jag skulle behöva. Det fanns några sådana saker även vid detta besök. En ny blå stor plastkasse och diverse fynd fick följa med hem. De blå kassarnas användningsområden är fortfarande inte totalt utrönta. Fantastiskt praktiska och man riskerar inte ens att det fattas en skruv, en plugg eller en mutter. Den är dessutom redan färdigmonterad! Bara en så’n sak. Min senaste tanke är att förvara fliset från kompostkvarnen i blå kasse över vintern. Så blir det om jag inte får igång maken med att gräva ur en av de befintliga trädgårdskomposterna och lägga ut som “täckbark” i våra rabatter. Hans arbetsinsats är nämligen alternativet till att mellanlagra nytt flis utanför kompostbehållare.

Och nytt kompostmaterial blir det. Vi har en liten trädgård och mycket växter. För mycket enligt en i familjen – för övrigt densamme som girigt vakar över sin gräsmatteflik så att det finns lite att gå över med gräsklipparen den enda trädgårdssyssla som inte tillfaller frun i huset. De senaste veckorna har jag gallrat bort åtminstone en tredjedel av alla buskar och bladväxter på våra domäner. Klipp ner och kört i den välsignade uppfinningen kvarnen. Högen av växtdelar, kvistar och ris decimeras radikalt men någonstans måste det förvaras innan man kan ha det till jordförbättring. Det kan bli i blå IKEAkassar framöver. Frågan är bara var de ska förvaras.

Man undrar kanske i grannskapet om jag börjar stapla sådana i ett hörn av vår lilla kedjehustäppa. Å andra sidan kan jag väl bjuda på det!

Tills vi hörs igen: Lev väl!

KraM.