Tankar och infall.


måndag 28 mars 2011

Tre-enighet? Nej knappast!

Ande, kropp och själ.

Kropp, förnuft och känsla.

Getingbo

Hur man än bestämmer sig för att beskriva det, som är delarna, som är en människa, så har jag lite svårt att få ihop enigheten. Vi är inte riktigt sams, om jag säger så. Jag är en vandrande tre-o-enighet! Själen vill ha sitt och kroppen vill ha sitt och anden medlar dem emellan!

Ute strålar solen och inne i mig sjunger det “gå ut min själ och gläd dig vid….”, Kroppen säger “Stopp och belägg – inte mer trädgårdsarbete på länge” och Anden / Förnuftet säger “Gå ut och jobba en liten stund!”

Jag lovar mig själv att ta en timma i trädgården, inte mer för jag vet att kroppen kommer att sätt sig på tvären om det blir för mycket. Väl ute, med handskarna på och skottkärran framme, är det svårt att inte lyssna mer på själen som fröjdar sig vid fågelsång och solsken. Det är ljuvligt att lyfta bort gamla löv. Växterna ligger i startgroparna, ivriga att uppleva vårens startskott. Själen får sitt lystmäte men vill ha mer. Med sekatören i högsta hugg ligger jag på alla fyra i rabatterna och klipper ner gammalt och dött. Överallt spirar grönskan, det är vindstilla och solen värmer vänligt.

Primulan-blommar

En timma går fort. En timma till går lika fort. Kroppen värker men det är härligt att vara ute. Till sist segrar förnuftet och jag pallrar mig in för att äta lite lunch. Kroppen mutas med god mat, men är ändå tjurig och tvär.

Solen strålar genom fönstren och själen säger att den skulle vara mera nöjd om fönstren vore rena och blanka. Kroppen protesterar högljutt! Varken nacke, axlar eller rygg är inställda på mer arbete idag! Förnuftet segrar. Jag lägger mig på spikmattan, lyssnar på lite jazz, blundar och drömmer om mera vårvärme och sköna dagar med fika i trädgården. Jag är fortfarande inte helt sams med mig själv, men själen har fått en dos vårkänsla, kroppen har blivit omhändertagen och rent förnuftsmässigt så har jag nog haft en rätt bra dag. En-enda-droppe.

Allt gott till er!

KraM.

8 kommentarer:

  1. Ja men,så är det ju! Man vill mycket mer än vad kroppen vill.Man stoppar nåt i örona och låter bli att lyssna.Och får sen svi för det!
    Men det blir fint i planteringarna och då kan man njuta av det även om det värker överallt.
    Till Påsk skall jag följa med en vän till Varberg och hjälpa till med "vårbruket" i sommarstugan. Jag vet precis hur det slutar. Mörbultad i hela kroppen i flera dar efteråt.Men som sagt, det blir ju sååå fint.Samt att man får se havet på nära håll.Bara det är värt hur mycket som helst.
    Lyssna på förnuftet och digga lite mer jazz så orkar du nog med en liten vända i trädgården i morgon.Du ser att jag skriver LITEN,va?
    Ha det Kram LISA

    SvaraRadera
  2. visst är det jobbigt… ja det där med att vilja mer än man förmår. Jag vet att man inte sa klaga men jag gör det ändå för jag blir så jädrans less ibland.
    Jag avundas dig för att ni har kommit så mkt längre med våren än här uppe.

    SNÖ … ojojoj men jag tror på sommaren precis som Stig Olin gjorde då han skrev den sången.
    NU ska jag sjunga den låten och drömma mig bort:))))

    Kram du kära vän i södern

    SvaraRadera
  3. Jag kan förstås bara instämma i det du skriver om och det ÄR svårt att hitta balans.Lite lagom känns som inget blir ORDENTLIGT om du förstår vad jag menar.Snartkan vi iaf. sitta på en sten eller under "korkeken" och filosofera igen...läääängtar!
    Kramar om o önskar dig BRA dagar!

    Marianne Redtopp.

    SvaraRadera
  4. Ja du hitta rätt balans i livet det är då inte lätt. Men försök så gott du kan så blir det säkert bra till slut. Tänk efter före, och ta många såna där stunder med musik på spikmattan.Njut solen dom dagar den tittar fram.Nu har vi vår hjärtat.
    Kramar OM gör Tina

    SvaraRadera
  5. Hej och go´kväll Marita! Gillar skarpt dina bloggar, med tänkvärda ord och alltid bra bilder. Passa nu på att njuta i fulla drag av våren, nu när den äntligen har kommit!
    Kram/SA

    SvaraRadera
  6. Känner igen det där med att inte bryta i tid. Det är ju samtidigt så roligt att hjäpa våren på traven lite! Men våra om dig själv lite också...vår i sinnet är lika viktigt som den riktiga våren. Kram kära dam.

    SvaraRadera
  7. Ja, vem känner inte igen det där...? Att lyssna på alla delar av kroppen och sen lyckas göra det rätta. Undrar om det finns någon som lyckas?
    Om några dagar lämnar jag återigen snön och flyger ner mot dina trakter där våren kommit längre.
    Kram!

    SvaraRadera
  8. Hallå där sköna lady....
    Du är en mästare på att skriva.Visst är det gott att vara ute i trädgården men jobbigt för kroppen.jag tröstar mig med att det är ett par dar på våren och ett par dar på hösten Sen växer det ihop så då slipper man göra något.
    Vi har tagit ner häcken emellan grannen och oss uppåt. Nu ligger den snyggt på tippen.
    Underbart!!! Hoppas nu att den spricker ut och inte dör.
    Hur var det på Trandansen?
    Vi hade skitväder.
    Nu skall jag snart på underredsbehandling hahaha!!!!
    Ha det super i renget...FY F...
    Tänk att det aldrig kan bli en ordentlig vår.
    Kramizzzzzzz

    SvaraRadera