När jag var barn kunde jag ibland bli lite avundsjuk på de kompisar som var ensambarn. Inte för att de inte hade några syskon utan för att de alla, utan undantag, hade ett hobbyrum i källaren!
Jag är uppvuxen med fyra bröder och jag skulle aldrig i livet vilja byta någon av dem mot ett hobbyrum, men ändå. Ett rum att leka i, ett rum att pyssla i eller ett rum att hobbya i.
Ett helt rum som inte har någon annan funktion än att vara till för att utöva en hobby i. Bara tanken på ett sådant rum är en utopi för de allra flesta familjer med fem barn. Att vi skulle ha ett sådant fanns inte på kartan men jag kunde i varje fall känna ett sting av avund emellanåt, då, när jag var barn.
Nu har jag ett eget syrum i källaren på vårt hus och jag inser att det är ett privilegium!
Allt som oftast är det till brädden fyllt av diverse prylar och pinaler, utöver symaskinerna, strykbrädan, tyger och trådrullar, men det kan bara jag lastas för. Det är ingen annan som bär in grejer dit. (Även om jag ibland misstänker motsatsen!) Fördelarna med ett sådant rum är många! En av dem är att jag vet var jag har mina prylar – i varje fall i vilket rum de finns! En annan är att jag kan stänga dörren till det mitt under pågående hobbyande utan att vara tvungen att plocka undan för att det ska bli mat eller något lika nödvändigt. Så kan man komma tillbaka när man känner för det.
Den som känner mig sedan en tid tillbaka vet att jag älskat att sy lapptäcken. Det är bara så kul att skära sönder vackra tyger och sedan sy ihop dem. Jag rekommenderar detta å det varmaste! Det finns en hel värld av tekninker och möster att välja och vraka bland och man kan inte ha tråkigt det minsta om man öppnar dörren till den världen och tar steget in. När man sedan blivit lite varm i kläderna så hittar men egna sätt och egna mönster. Det blir en massa UFOn (Un Finnished Objects) för att det är roligt att börja på nya projekt, men rätt vad det är tar jag tag i den högen och gör färdigt något arbete. Nu har det varit motiverat att färdigställa så jag har avslutat en hel drös av gamla alster. I slutet av november kommer “Västlapparna” som jag är medlem i att ställa ut lite av varje på Bohusläns museum i Uddevalla. Har du vägarna förbi så gå in och titta!
När jag skrev om att se saker ur olika perspektiv kom jag att tänka på två olika arbeten som jag gjorde för ett tag sedan.
Bilderna här visar två dukar som jag har sytt efter samma mönster, dvs med samma typer av bitar. Resultaten är helt olika och jag vet att det ska ett tränat öga till, för att upptäcka likheterna. Jag hjälper dig på traven genom att leka i photoshop för att visa stjärnan som är så tydlig på den blå/röda och nästan inte syns på den turkosa. Det ligger en utmaning i att välja tyger, färger, kviltsätt, kanter och avslutningar. Kreativitet flödar i vår källare! (Jo, jag vet att det ibland blir på bekostnad av något annat som inte blir gjort – men det är inte mycket i livet som är gratis!)
Jag gillar verkligen mitt syrum och mycket av min tid lägger jag där. Skär, syr, pressar och lyssnar på talböcker. En utsökt kombination enligt mitt förmenande! Jag tror att jag drar mig undan en stund!
Ha det!
KraM.
