tag:blogger.com,1999:blog-68621192086454235072024-03-06T06:03:15.689+01:00.......... Tankar och infall...........Tankar och infall.
En småländska i förskingringen delar stora och små tankar och idéer
om livet, lusten och skrattet,
om döden, olusten och gråten
och om en massa annat.
Välkommen hit!Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.comBlogger62125tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-57230211876849789562014-01-13T12:39:00.000+01:002014-01-13T12:39:51.829+01:00<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Nu är det slut i rutan åtminstone för en tid!</span></div>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRAn9TskBSjtqW6b2JSSlUoE0A24qYcXRRcLBMttNcPJfsTSbHcKVcdygofem59MVmc3-Plnk6T2wqoAJT5NWaR7Xdku2gqiZVmhfmfxUzBCjzLI-sR5AkzF4jgMDtXdfyCpQBqchYC9b9/s1600/Vey+blues.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRAn9TskBSjtqW6b2JSSlUoE0A24qYcXRRcLBMttNcPJfsTSbHcKVcdygofem59MVmc3-Plnk6T2wqoAJT5NWaR7Xdku2gqiZVmhfmfxUzBCjzLI-sR5AkzF4jgMDtXdfyCpQBqchYC9b9/s320/Vey+blues.jpg" width="286" /></span></a></div>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Jag flyttar hit</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> <span style="font-size: x-large;"><a href="http://tankebildotext.blogspot.se/">http://tankebildotext.blogspot.se/</a> </span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">så om du vill följa med i flytten är du hjärtans välkommen!</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">I mitten av januari 2006 började jag min bana som bloggare. </span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Jag har träffat många underbara människor på grund av det och jag hoppas att bloggandet ska fortsätta att ge guldkant på mitt liv.</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: x-large;">KraM</span></div>
Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-48881061154767553692014-01-11T18:57:00.004+01:002014-01-11T18:57:50.921+01:00<div style="text-align: center;">
Nu blev det knepigt.</div>
<div style="text-align: center;">
Jag kunde inte skriva något när bilden väl låg där.</div>
<div style="text-align: center;">
Jag har en fråga till Tina och Lisa:</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Hur visste ni att jag hade varit här och rotat?</div>
<div style="text-align: center;">
Jag blev väldigt glad över att ha fått kommentarer!</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjo16Oo4dv37Aejjdm0-2Pf3Qgz1wq9MVbvggJCzbgibwJvHiVRMpWMpKpN7pKEu3Iri48Qez4hfAzHF8oANnmZhcOuwrk99FA8LiHBlVMVB1R1ByoXiowBB_ialkSToDeRJVQYHjeSQpJM/s1600/Hasselh%C3%A4nge.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjo16Oo4dv37Aejjdm0-2Pf3Qgz1wq9MVbvggJCzbgibwJvHiVRMpWMpKpN7pKEu3Iri48Qez4hfAzHF8oANnmZhcOuwrk99FA8LiHBlVMVB1R1ByoXiowBB_ialkSToDeRJVQYHjeSQpJM/s1600/Hasselh%C3%A4nge.jpg" height="640" width="408" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6akWBcnuqyYUyGYZbSovH7tasJxFJPKTKyAZ3pxKcpWkPUTA6fAyUUL2g-_NrHE8KWCVbvClG4dF5M2ykTYoFvB3xcGyC6UlRFuUV-NcVNVxRGiBTtFbD6oCSR8DJXrW61GYbn4VMwYIe/s1600/speglad-b%25C3%25A5t..jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6akWBcnuqyYUyGYZbSovH7tasJxFJPKTKyAZ3pxKcpWkPUTA6fAyUUL2g-_NrHE8KWCVbvClG4dF5M2ykTYoFvB3xcGyC6UlRFuUV-NcVNVxRGiBTtFbD6oCSR8DJXrW61GYbn4VMwYIe/s1600/speglad-b%25C3%25A5t..jpg" height="640" width="352" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Allt gott till alla!</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
KraM</div>
<br />Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-79154401640282226932014-01-11T18:52:00.000+01:002014-01-11T18:52:15.546+01:00<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPSES_gv3XEOw-7S3zuQ8P5cCmuPpIKb1QYAGgEjdZWWv77zVUz6kcpXSaofi4IveUtJ29drEHY6wOI_LAUv4A7OM-sTdYYzj1D5WOIjU0imtT1bDVD-XD_qrMRZXyqOqdmeav1W9ElQnP/s1600/speglad-b%C3%A5t..jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPSES_gv3XEOw-7S3zuQ8P5cCmuPpIKb1QYAGgEjdZWWv77zVUz6kcpXSaofi4IveUtJ29drEHY6wOI_LAUv4A7OM-sTdYYzj1D5WOIjU0imtT1bDVD-XD_qrMRZXyqOqdmeav1W9ElQnP/s1600/speglad-b%C3%A5t..jpg" height="640" width="352" /></a></div>
<br />Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-11111769119141887712014-01-09T19:32:00.002+01:002014-01-09T19:32:36.860+01:00Kanhända är det här ett försiktigt uppvaknande.<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAUwl9XaQrsnunscRxKx5Mw2RmRIaD86PfrDKRB-wVKiAXltUD8bT7-ITJ5Gb6-httAuiM-rlI5hlzzwXqfDc32Pfd64XBQlsEdOyjNl90nCrH26myv-7pX23PoVslFjcSoiIK-T8mg_VR/s1600/Maskrosboll..jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAUwl9XaQrsnunscRxKx5Mw2RmRIaD86PfrDKRB-wVKiAXltUD8bT7-ITJ5Gb6-httAuiM-rlI5hlzzwXqfDc32Pfd64XBQlsEdOyjNl90nCrH26myv-7pX23PoVslFjcSoiIK-T8mg_VR/s1600/Maskrosboll..jpg" height="320" width="238" /></a></div>
<span style="font-size: large;">Länge har det värkt i bloggmusklerna och kanske har värken verkan. </span><br />
<span style="font-size: large;">Varken bloggvärken eller bloggverket verkar vara över så kanhända om ett tag eller två att jag är igång igen.</span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">KraM.</span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-54979455327243453022011-12-15T22:01:00.001+01:002011-12-15T22:01:27.733+01:00Dags att sammanfatta, kanske.<p>Att sammanfatta mitt bloggår lär inte bli så svårt. Jag tittar i månaderna och konstaterar att det har varit oerhört tunnsått med inlägg. </p> <p>Den som följt mig under åren vet att det är ovanligt glest mellan inläggen och den som trots detta följt med vet varför jag alldeles kom av mig i juni, juli och augusti.</p> <p align="center"><a href="http://lh5.ggpht.com/-PqzhU91YlJA/TupgAlPg6nI/AAAAAAAAA84/YXWWbDqeb_k/s1600-h/Straw-i-motljus%252520-%252520Kopia%25255B5%25255D.jpg"><img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="Straw-i-motljus - Kopia" border="0" alt="Straw-i-motljus - Kopia" src="http://lh3.ggpht.com/-BaqkJAC4PKo/TupgBUcrwXI/AAAAAAAAA9A/jM2QQKk9zZo/Straw-i-motljus%252520-%252520Kopia_thumb%25255B3%25255D.jpg?imgmax=800" width="411" height="512"></a></p> <p>Nu är det mitt i december. Jag trodde nog att jag skulle hitta kraft och inspiration framåt hösten, men ack vad jag bedrog mig.</p> <p>Livet tassar på och jag slåss med mina väderkvarnar likt en Don Quijote på villovägar.</p> <p>Jag arbetsprövar och min framtid ter sig oviss. Tänk att bo i ett land där regeringen bestämt hur länge en medborgare kan vara sjuk. Jag upphör aldrig att förvånas över detta.</p> <p>För länge sedan bestämde jag mig för att aldrig mer vara lärare. Jag brände gamla papper, jag tömde pärmar och mappar och det kändes skönt att jag efter ett långt sorgearbete verkligen hade bestämt mig. Jag skulle lämna skolans värld och jag skulle göra det med besked. Något helt annat låg framför mig, frågan var bara vad.</p> <p>Nu är jag ändå tillbaka i det pedagogiska värvet och det går skapligt. Jag hade faktiskt glömt (läs: förträngt!) hur roligt det är att jobba som lärare. Det tar av den lilla energi jag har och jag frågar mig om det ger mer än det tar. Svaret måste bli att jag faktiskt inte vet. På plussidan finns en del och på minussidan ungefär samma saker.</p> <p align="center"><a href="http://lh6.ggpht.com/-tWzI92qJt0c/TupgCamKbAI/AAAAAAAAA9I/z7NSxMEI2b0/s1600-h/Skimrande-droppe%252520-%252520Kopia%25255B6%25255D.jpg"><img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="Skimrande-droppe - Kopia" border="0" alt="Skimrande-droppe - Kopia" src="http://lh3.ggpht.com/-fygQV4VYJDk/TupgDrfOw8I/AAAAAAAAA9Q/rw7zEEEN3xU/Skimrande-droppe%252520-%252520Kopia_thumb%25255B4%25255D.jpg?imgmax=800" width="444" height="590"></a></p> <p align="center">Allting kostar och i någon ände måste man betala. </p> <p>Att komma iväg hemifrån kan ses som positivt, men det är en kraftsamling varje dag. Att ha arbetskamrater och ett socialt sammanhang kan verka lockande men är tröttande för min arma hjärna. </p> <p align="left">Den lilla kraft jag hade för skapande verksamhet och som gav min vardag guldkant satsar jag nu på att hjälpa estetelever framåt på deras väg. Det är roligt, de är talangfulla och växer i sitt skapande. Det känns meningsfullt men på min fritid vilar jag för att samla kraft inför nästa arbetsdag.</p> <p align="center"> <a href="http://lh3.ggpht.com/-8N4miyrcQNs/TupgE89d2aI/AAAAAAAAA9Y/3CYcI4-vJaA/s1600-h/Skimrande-blow-up%252520-%252520Kopia%25255B4%25255D.jpg"><img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="Skimrande-blow-up - Kopia" border="0" alt="Skimrande-blow-up - Kopia" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVbC8-9oM9lY5d2Cud5xuWkzV8R0yWFA_hEBP-qsxDhZzgIxFGKiDdO-e6LMcu6uKIi0cynGcVAVU5iTkmSDHFbHC1X7MMyOXU4B7i37ZV5P-nzWC2vCUmoSAwiTDSuP16SmJVEsDqv-rY/?imgmax=800" width="592" height="399"></a></p> <p align="center">Allting kostar och i någon ände måste man betala. </p> <p>Frågan är vad som räknas som positivt och vad som är tärande. För någon skulle svaret vara enkelt men för mig är allt detta dubbelbottnat och jag vet inte om det är bra eller dåligt det jag har gett mig in i. Livet vill mig väl, brukar jag hävda, så jag får lita på att det kommer att bli bra på slutet.</p> <p align="center"> <a href="http://lh6.ggpht.com/-xEWG0XRZPOQ/TupgGnzhGBI/AAAAAAAAA9o/gxh57WFGjeQ/s1600-h/glas-star%252520-%252520Kopia%25255B5%25255D.jpg"><img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="glas-star - Kopia" border="0" alt="glas-star - Kopia" src="http://lh5.ggpht.com/-vgwXk6EU2CE/TupgHfs1CfI/AAAAAAAAA9w/9QcZBAeDDu8/glas-star%252520-%252520Kopia_thumb%25255B3%25255D.jpg?imgmax=800" width="444" height="604"></a></p> <p>När jag själv var ung gick jag på folkhögskola och det är den bästa skolform jag kan tänka mig. När jag gick lärarhögskolan och utbildade mig till mellanstadielärare tänkte jag att när jag blir stor, gammal och livserfaren ska jag jobba på en folkhögskola. Folkbildningstanken är fin och känslan av ett holistiskt förhållningssätt tilltalar mig, men jag tror att man behöver ha rätt mycket i ryggsäcken för att passa som lärare där.</p> <p>Kanske har jag blivit stor nog, gammal nog och livserfaren så det räcker. Vägen har varit krokig men det kan ha varit rätt väg.</p> <p>Än vet jag inte om jag blir kvar efter sista januari då mitt rehabiliteringsår är till ända, eller om det blir något annat då. Jag är ganska trött på myndigheter, blanketter och formulär så det vore skönt med en slutgiltig upplösning. Alternativet är en ny sjukskrivnningsrunda med nya prövningar, så Gud hjälpe mig!</p> <p>Min kära farbror doktor får ju ha ett ord med i laget kan jag tycka, men det finns ju försäkringsläkare som kan ha andra åsikter. Allt detta jobbar jag med att hålla ifrån mig, men det är inte alldeles enkelt! </p> <p align="center">Nu ska jag be att få tacka för mig, för denna gången. Jag lovar inte att bli mer frekvent på bloggen men det är min ambition!<a href="http://lh3.ggpht.com/-PpxZoLprS_w/TupgIuoWrJI/AAAAAAAAA94/GXYQoUsc7f0/s1600-h/singing-angels%25255B5%25255D.jpg"><img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="singing-angels" border="0" alt="singing-angels" src="http://lh5.ggpht.com/-8-Kun_Fk8lo/TupgJasp6BI/AAAAAAAAA-A/usAUAv6qz9k/singing-angels_thumb%25255B3%25255D.jpg?imgmax=800" width="507" height="562"></a></p> <p align="center">Var rädda om er och varandra! </p> <p align="center">Jag önskar er en riktigt fröjdefull jul och ett alldeles underbart 2012.</p> <p align="center">Det bör bli det bästa året hittills!</p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM</strong></font></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-45482647096223218602011-11-17T15:20:00.001+01:002011-11-17T15:20:45.499+01:00Ett par tankar om ständigt sparande.<p>Funderar allvarligt på när det gick överstyr på riktigt. <p>Jag menar, om det finns ett datum för när jag blev tokig. <p>Just nu letar jag efter mina akvarellfärger. Jag har väl lagt dem på något säkert gömställe. De är fullständigt väck. Försökte komma fram till alla lådor och skåp i mitt syrum och inser att det har gått för långt för länge sedan. <p>Det rummet är så fullt av allt möjligt så jag skulle kunna bjuda in alla jag känner på ett par års ständigt pysslande! Vi skulle kunna fylla en fyndshop med diverse alster och ha öppet i flera månader. Även om det var köpande kunder från morgon till kväll!<a href="http://lh5.ggpht.com/-NZ9oo4Rw190/TsUYKiqZ6aI/AAAAAAAAAx4/rJhVMVOMQtE/s1600-h/Badklippa%25255B6%25255D.jpg"><img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="Badklippa" border="0" alt="Badklippa" src="http://lh6.ggpht.com/-sm7HnyJNDu8/TsUYLQ67d-I/AAAAAAAAAyA/dQYqMJpIQnA/Badklippa_thumb%25255B4%25255D.jpg?imgmax=800" width="599" height="441"></a> <p>Håhå jaja! <p>När jag plötsligt ser att jag dessutom har ett helt förråd av tomkartonger som jag har sparat ifall jag behöver något att förvara något annat i, då fick jag insikt i sjukdomsbilden. Stora lådor, små lådor, skokartonger, vackra lådor och fula pappkartonger. Alla sorter med ett gemensamt de är alla lika tomma! <p>Tro inte att boten kommer lika snabbt som insikten, NIX! <p>Jag borde förstås fylla de tomma kartongerna med grejer och sedan skicka av alltihop på tippen, men icke att jag kan få min kropp till detta! <p>Saker och ting kan komma väl till pass när man minst anar det. <p>Det händer väl alla att de plötsligt drabbas av insikten att de skulle vilja göra sig en liten torrfiltad tomte, sy om sin gamla mockajacka till en rejäl shoppingbag eller tillverka smycken på löpande band. Då är det bra att ha grejer på lut! <p><a href="http://lh3.ggpht.com/-9Rmqg0YS5e4/TsUYMeAcgGI/AAAAAAAAAyI/HBZfS6O8wTo/s1600-h/novembersol%252520029%25255B5%25255D.jpg"><img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="novembersol 029" border="0" alt="novembersol 029" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEih6jsdnZC0fpvo4LNUtLi4sw99JzAs9kp-N17a7hdmFtI6IaOPKi8i931XOjKYGVMTlZvnxMiiDdMPQM2ejUf2Bmo_NCAx8J-R6OvPgYSkPsCKwjKRLEUZB8YUDgknYndKymvQq0Z0hg6e/?imgmax=800" width="608" height="458"></a> <p>Tänk om lusten skulle falla på när det inte går att få tag i nytt materiel och man inte KAN vänta. Mitt syrum är fullt av härliga ting och det är tryggt att veta! <p align="left">Nu när jag håller på som bäst med att vara bild-och-formfröken får jag ständigt nya idéer om vad jag ska göra när jag kommer hem från jobbet. Tyvärr räcker energin bara till planer, men när jag får lite energi över så slipper jag i varje fall att gå och handla! Sanningen är väl tyvärr den att när jag väl har fått fram det jag ska använda, så har jag redan gjort av med nästa veckas energi också. </p> <p align="left"><a href="http://lh3.ggpht.com/-2jJbg4trx-c/TsUYN7TiBFI/AAAAAAAAAyY/4CkAGLrF65I/s1600-h/Droppe%25255B4%25255D.jpg"><img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="Droppe" border="0" alt="Droppe" src="http://lh4.ggpht.com/-IxGiadPUBJo/TsUYOwD3tkI/AAAAAAAAAyg/JJe6U_CXK94/Droppe_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="601" height="452"></a></p> <p>Man blir nämligen matt av att leta! Ännu mattare riskerar man av att få sig en käftsmäll vad det gäller självinsikt. Men förresten; Jag kan leva med att vara lite tokig. Jag har vetat rätt länge att en eller annan skruv är lös och jag tycker att jag är OK ändå. <p>Om jag inte visste att jag har roliga projekt att sysselsätta mig med framöver då tror jag att jag skulle bli knäpp och det vore ju tråkigt! <p> <p>Nu ska jag fortsätta att leta efter mitt färgskrin för jag har faktiskt köpt nya akvarellpapper. Jag kan nämligen inte komma ihåg var jag förvarar dem jag redan hade! <p align="center"><font size="7">KraM</font> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-31675295287193831072011-10-23T11:59:00.001+02:002011-10-23T11:59:31.750+02:00Bloggen krånglar men jag gör nya försök!<p align="center">Jag mötte en underbar människa "the other day" och jag kände hur detta möte fick mina livsandar att flaxa till en aning. <p align="center">Hon gjorde Pinnar av pinnar hon hittade i skogen. <p align="center">Häftigt. <p align="center">Den här pinnen heter "Andhämtning" och jag gillar den jättemycket.</p> <p align="center"> <img border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwrD3KteY18DwG3vJGp7IJJ2quOAApcwX2W1lsH9W46vqI2G6cirtQHuRsA9eRIb81QYNeQj1UPx78c6lc67tJmuAUbRbFd2kGo6Am3fVPNHKMK4dC21tBiMonB66AiBjxkhcbk00XMjnu/s400/tr%25C3%25A4d+o+hj%25C3%25A4rteskog+002.JPG" width="406" height="541"></p> <p align="center">Tänka sig andhämtning som att hämta en and. Stå där med en levande and i sina händer. <p align="center">Då måste man nog ta ett djupt andetag och filosofera lite över livet. <p align="center">Gå in på <a href="http://ingur.com/vildhjarta/">http://ingur.com/vildhjarta/</a> och kolla på bildspelet. <p align="center">Det är en lisa för själen. <p align="center">Jag ska skriva en blogg endera dan, <p align="center">men tills jag har fått tag i en and att hålla ett tag så får <p align="center">det hela stå undan. <p align="center"><img border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7MVXU3mcJymWYaltrgiXWKnTE7qKPob-ku6wYdnemzgocFmwIgSz00hh_roSCrh79dmuDCDq_5BPJYg1QAAwP9srZ_OwS_gTIt-9Yn7MmHv1itd58ouujuW98jayvlAsffyEElAOyk9Ii/s400/tr%25C3%25A4d+o+hj%25C3%25A4rteskog+009.JPG" width="542" height="722"></p> <p align="center"><font size="7">KraM</font> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-16713472254851148382011-09-17T20:18:00.001+02:002011-09-17T20:18:52.133+02:00Vinke vink.<a href="http://lh4.ggpht.com/-y9pJUETFvic/TnTka13oHsI/AAAAAAAAAgc/3q1peRnxEk8/s1600-h/Vitt-och-vatten%25255B6%25255D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="Vitt-och-vatten" border="0" alt="Vitt-och-vatten" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5J4WWKbOq9A_EAlJvgiAVhlRoB2oKBlp6cn-LnJVw5daQM8Z9h6xGd7H17BRMd6gHR5HWp6aGGYUEFkahclgVzTeK8aYWFMK7jhnF3it1_32cSIs9UDAXCYhK3HKwDRWZelOYYXHOWVQe/?imgmax=800" width="1062" height="437"></a> <p>Sorg tar tid och sorg tar kraft. Hela sommaren lång har jag gått och värkt på nästa blogginlägg, men inte kommit till skott. Sommaren har i stort varit vänlig och vi har haft det bra på många sätt. Lite små turnéer har vi gjort och många goa dagar har vi haft. </p> <p>Nu har hösten slagit klorna i Svea Rike, utan möjligheter för oss att påverka tidens gång. Hösten är min årstid och den tid på året då jag trivs allra bäst. I år dräller det av svamp i skogarna och jag hämtar kraft och mod ute i spenaten. Korgen fyller jag snabbt med kantareller och trumpetsvamp men det är egentligen bara bonus. Luften, doften och lugnet mellan de höga träden är vad jag är ute efter. För mig finns det inte bättre ställe att fylla på batterierna och få ro i sinnet. Höstpromenader i storstövlar och tjock tröja är en sann lisa för själen. </p> <p> <a href="http://lh3.ggpht.com/-ChocX2PLmuc/TnTkciH0CNI/AAAAAAAAAgk/hmpbvoQbR-A/s1600-h/Vitt-1%25255B8%25255D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="Vitt-1" border="0" alt="Vitt-1" align="left" src="http://lh3.ggpht.com/-N8J7PgMS4Jg/TnTkdXcJu4I/AAAAAAAAAgo/l4YrZkq2OHw/Vitt-1_thumb%25255B6%25255D.jpg?imgmax=800" width="439" height="534"></a> </p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p>Min vardag har förändrats en del nu efter sommaren. Jag är tillbaka i skolans värld och nosar på hur det är att jobba. Jag arbetstränar på 25% och det låter väl som en fis i världsrymden ungefär, men jag kan tala om att det är en stor skillnad på att vara helt sjukskriven och att arbeta dessa ynkliga procent. </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p>Första veckan fanns det inga elever alls på skolan utan dagarna gick åt till planering och möten, möten, möten…….. </p> <p align="center">Tröttande som tusan!</p> <p>När eleverna väl anlände till sina klassrum började det kännas lite bättre. I veckan som gick hade jag mina första egna lektioner och jag måste erkänna att det var en ren fröjd att åter vara på den pedagogiska banan. </p> <p align="center">Jag älskar verkligen den delen av jobbet.</p> <p align="center"><a href="http://lh3.ggpht.com/-C4nUT069_RI/TnTkeC_mLJI/AAAAAAAAAgs/3zu0_p7qV_c/s1600-h/Vitt-3%25255B8%25255D.jpg"><img title="Vitt-3" border="0" alt="Vitt-3" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGm664HlIPgLwhj0yspyI_JDqsDLZP6aTmU1hcidPWh07H4VWE4eC5_pIZAc-ydhhG-gzzMZdnXKu2bagghVsoYYEV-1RKJv81r9t8pW7L9If4OIGNGsj6K9Z5JW6tyql7x0wLg12dTqGp/?imgmax=800" width="464" height="562"></a></p> <p>Synd då att så mycket av arbetstiden går åt till så mycket annat än att undervisa och hjälpa elever att söka ny kunskap. Jag fixar bara inte att sitta på långa och oftast tröttsamma konferenser, jag fixar inte heller stora samlingar i aulor eller matsalar men jag gillar klassrumssituationen och jag ÄR en bra pedagog! Det kanske låter övermaga och kaxigt, men jag tar risken och sticker ut hakan. Får jag en snyting för det så må det vara hänt! </p> <p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsOG2J2LTyN20bKEO50cWdd2_YdTfIXDGoQP8go3QuUXWmdMir1wde3YGcq1OliUuvmbuzbsFm_a5e0vJCXbnl4nBHI8vSXk3YrZyz4c8-5-6y7rgOxyTIYmNWbVEv712PM4h-IMIBZSab/s1600-h/Vitt-2%25255B12%25255D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Vitt-2" border="0" alt="Vitt-2" src="http://lh3.ggpht.com/-zDXuXkIkxoI/TnTkgN2yirI/AAAAAAAAAg4/kN6omvBUsZw/Vitt-2_thumb%25255B10%25255D.jpg?imgmax=800" width="463" height="562"></a></p> <p>Jag är inte dummare än att jag inser att jag inte är så attraktiv på arbetsmarknaden. Det är begripligt att andra friska, starka och raska lärare ligger betydligt bättre till när det kommer till anställning och lönefrågor. Jag får väl visa mina framfötter och göra mig oumbärlig på estetlinjernas lektioner. Det är där jag trivs gott och det är där som jag känner att jag fortfarande kan ha något att komma med. </p> <p>Eftersom jag har passerat 55-årsdagen så finns det en del hjälp att få, förutom det där med arbetslivsrehabilitering. 55+jobb! Jag har räknat ut att om jag trivs riktigt bra där jag nu är så kan jag kanske utverka så mycket arbetsgivarstöd från arbetsförmedlingen att jag inte kostar så mycket att ha kvar. Man kan få mig billigt så att säga! Jag vet ännu inte om jag klarar av det här, men jag känner att det är roligt att vara tillbaka. När jag kommer hem efter mina 3,5 – 4 timmar på jobbet är jag alldeles mör i skallen.</p> <p><a href="http://lh5.ggpht.com/-wwPYhFKwy_8/TnTkgzKxW0I/AAAAAAAAAg8/vik78zPtO4A/s1600-h/i-svampskogen%25255B5%25255D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="i-svampskogen" border="0" alt="i-svampskogen" src="http://lh5.ggpht.com/-j9dvMEY4Ri8/TnTkiK18nJI/AAAAAAAAAhA/phcFnBHz3tc/i-svampskogen_thumb%25255B3%25255D.jpg?imgmax=800" width="682" height="513"></a></p> <p><a href="http://lh4.ggpht.com/-LlPWI1ufk4g/TnTkfmUZIQI/AAAAAAAAAhE/OPSPsAIabgM/s1600-h/Vitt-2%25255B5%25255D.jpg"></a> <p>Det är då skogen är så oerhört lockande. Några timmar i tystnaden känns nödvändigt och livsavgörande. Hemma blir det inte mycket gjort, men arbetet där springer inte ifrån oss.</p> <p>Nu är det slut i rutan för den här gången. Det känns skönt att ha brutit tystnaden som rått här på bloggen alltför länge. Jag hoppas att det finns någon därute som kommer ihåg att jag finns här och om sanningen ska fram så har jag saknat bloggeriet! Ta gott hand om er!</p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font> </p> <p align="center"><a href="http://lh4.ggpht.com/-LlPWI1ufk4g/TnTkfmUZIQI/AAAAAAAAAhE/OPSPsAIabgM/s1600-h/Vitt-2%25255B5%25255D.jpg"></a></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-16215760187533484722011-06-14T09:23:00.009+02:002011-06-14T11:39:07.086+02:00Själar säger aldrig farväl.<span style="font-size:100%;"> </span><div style="text-align: center; font-family: arial;"><span style="font-size:100%;">Vad vet blomman om livet som frö?<br />Vad vet fjärilen om livet som puppa?<br />Vad vet puppan om livet som larv?<br />Vad vet vandraren om vad som väntar efter en krävande klättring?<br /></span></div><span style="font-size:100%;"> </span><div style="text-align: left; font-family: arial;"><span style="font-size:100%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHLAHe3md6oMuYfvdpL29NmmQrvMiUV6qxHPEo4uijFy0xfNwrbqjBMHX95TjkmTvJjyxVmOyfr5esY3SU9NxS2senMWu2fbM3S0RZN8_MXH6RtCN22b82hEnJSzgi4vUGr7UKLVwQp2qp/s1600/Kinnekulle-7-trappa.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 300px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHLAHe3md6oMuYfvdpL29NmmQrvMiUV6qxHPEo4uijFy0xfNwrbqjBMHX95TjkmTvJjyxVmOyfr5esY3SU9NxS2senMWu2fbM3S0RZN8_MXH6RtCN22b82hEnJSzgi4vUGr7UKLVwQp2qp/s400/Kinnekulle-7-trappa.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5617973320705788962" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;">Livet är skört och det enda vi har är ögonblicket just nu. Dagen som just har vaknat är så lätt att ta för given. Vardagar avlöser varandra och nya vardagar kommer av sig självt. Livet travar på i sin vanliga takt och mycket tid passerar oreflekterad i mitt sinne. Så plötsligt en dag händer något som får tiden att stanna. Minuterna blir långa och timmen vill inte övergå i en ny. Dagen är svår att ta sig igenom och natten som ett maratonlopp i slowmotion.<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWnpBiXPWpO2c4URznYwZuRBlmW_OSqY6AVtrJYIJu5GPtv0iMnI1Bl5sfbrTpeBArvw_HMJfrlOQSaw0YvD0FDxn5gqnE3IpzzCnSUhp8o4KCuHuUiHhC95c1hh37nRsvo7xPAOe4xngJ/s1600/Kinnekulle-6-Guckusko.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 300px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWnpBiXPWpO2c4URznYwZuRBlmW_OSqY6AVtrJYIJu5GPtv0iMnI1Bl5sfbrTpeBArvw_HMJfrlOQSaw0YvD0FDxn5gqnE3IpzzCnSUhp8o4KCuHuUiHhC95c1hh37nRsvo7xPAOe4xngJ/s400/Kinnekulle-6-Guckusko.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5617974995556818754" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;">En vacker försommardag omkom min älskade bror i en svår MC-olycka. Ett gäng gubbar i femtio-sextioårsåldern var ute på sin årliga runda på sina kära cyklar. Himlen var klarblå, naturen prunkande och vägarna torra och lättkörda. Gubbarna gjorde sin gemensamma resa för tionde gången och de njöt av att vara på väg till Bornholm för att umgås en helg i glada gubbars lag. De kör genom Smålands vackra landskap i karavan. Först en gubbe i varningsväst och sist min bror som ska hålla ihop skocken. Sju lyckliga knuttar som njuter av sin resa.<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkCJwg-pRxyIwpgCEUHQzOIj1dYxOTITLsCaoB-qUZFDrKFY48RKE64lA_kCWallZS1qOY5gOYVe8dmndMOcPAGhytCb7bSZ4kvIg1dYSpcoxLoJ3sFzCEra9rdR1HdC295xb9_WuIUApm/s1600/Kinnekulle-8.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 318px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkCJwg-pRxyIwpgCEUHQzOIj1dYxOTITLsCaoB-qUZFDrKFY48RKE64lA_kCWallZS1qOY5gOYVe8dmndMOcPAGhytCb7bSZ4kvIg1dYSpcoxLoJ3sFzCEra9rdR1HdC295xb9_WuIUApm/s400/Kinnekulle-8.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5617974359338479682" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;">Så plötsligt händer det oförutsedda. En mötande bil kommer över på fel sida av vägen och katastrofen är ett faktum. Av MCförarna dör en och tre andra blir skadade. Vi ser om olyckan på TVnyheterna, men vet inte då att just den här olyckan drabbat oss.<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVHKLTvlDu4I322DnIsgNZhBpxtxp3YrpNdGje6l8p9NZPoSrjyC5d5_1uaF1FfTpbmmtpUBmW6hbsJQF7fAjaOdESqGRccbLxlr2UiZDC__7I5Zr22HorIzgzPfr5Ub4Oz_3FXeGl_TOa/s1600/Kinnekulle-4.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVHKLTvlDu4I322DnIsgNZhBpxtxp3YrpNdGje6l8p9NZPoSrjyC5d5_1uaF1FfTpbmmtpUBmW6hbsJQF7fAjaOdESqGRccbLxlr2UiZDC__7I5Zr22HorIzgzPfr5Ub4Oz_3FXeGl_TOa/s400/Kinnekulle-4.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5617973837625272898" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;">Det är svårt att ta in ett skakande besked som man får på telefon. Först blir man rationell och iskallt klar. Var, när, hur? Men när jag lagt på luren och försöker ta in vad som hänt fungerar inte hjärnan. Jag skriker NEJ NEJ NEJ. Detta har INTE hänt. NEJ, NEJ, NEJ! Inte min bror! Inte död! INTE!<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeKVZsyVQujgV1Ohy7zc7UxEh0C3N5nGOw7KsF9Xg7raBgXaO6Z5yyYD1JW44SA4v7syJfLSIhVeNCtl0kPDxzG_CuHjdpyvt-CTGWMCH1_gZCHcKDx2Qu23U0ggiJ0NWyWmZlKlVCc2pk/s1600/Kinnekulle-2.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 388px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeKVZsyVQujgV1Ohy7zc7UxEh0C3N5nGOw7KsF9Xg7raBgXaO6Z5yyYD1JW44SA4v7syJfLSIhVeNCtl0kPDxzG_CuHjdpyvt-CTGWMCH1_gZCHcKDx2Qu23U0ggiJ0NWyWmZlKlVCc2pk/s400/Kinnekulle-2.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5617974089048330258" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;">Så sakteliga sätter sig sanningen i medvetandet och jag är tvungen att försöka förstå det obegripliga. Till tröst och hjälp finns det varma och underbara människor. Först och främst min stora familj. Jag har tre bröder kvar, jag har min mamma och jag har min man och mina barn. Tillsammans stöttar vi varandra och tillsammans bearbetar vi sorg och saknad. Övriga släktingar och vänner hör av sig och skickar styrka och medkänsla. Tack alla ni kära nätvänner som visar värme och stöd. För det är jag oerhört tacksam.<br /></span><div style="text-align: center;"><span style="font-size:100%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgET-gyynWAXfZKeqyyIEBgnfQGmLvis0wFeS4bn_X5mPwF60Ujq_rWdebjjUiav1V4SScEgLwj_iABY4PYdUVGszUnlY9FLF0ASMnQ1LygTxsafy5OJn6c9kyuEag-uhJVCL6Vo-CFtXrO/s1600/Kinnekulle-5.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgET-gyynWAXfZKeqyyIEBgnfQGmLvis0wFeS4bn_X5mPwF60Ujq_rWdebjjUiav1V4SScEgLwj_iABY4PYdUVGszUnlY9FLF0ASMnQ1LygTxsafy5OJn6c9kyuEag-uhJVCL6Vo-CFtXrO/s400/Kinnekulle-5.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5617973587528292754" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;">Själar säger aldrig farväl.<br /></span></div><span style="font-size:100%;">Vi ska till helgen säga farväl till det som en gång var min brors kropp men som nu bara är materia som ska omvandlas till någon annan form av materia. Jag försöker att se kroppen som en puppa. Ut ur kroppen har det nu kommit en vacker fjäril. Fjärilen vet ingenting om livet som puppa och puppan vet inte att den ska bli en fjäril en dag. Plötsligt är puppan ett tomt skal och ut ur den har en ny livsform stigit mot skyn på vackert tecknade vingar.<br />Fjärilen svävar i solskenet och njuter av sin dag som fjäril. Vi andra lever i vidare i puppornas värld och har inte en aning om vad som väntar efter det. I mitt hjärta har jag många härliga minnen av min bror som inte längre finns hos oss.</span><span style="font-size:100%;"><span style="font-size:100%;"><span style="font-size:100%;"><span style="font-size:100%;"><span style="font-size:100%;"><span style="font-size:100%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYzLTmk2a6M6NKRrBj-VLDkO2MzpPAH7u5zsr3pzfy5X51jIt5BIjDYI-8fqMUI7LrpH0XM77klCvkUJz7GKkQ326n3iVkn2dgBfVaLhwmvYV1mRXehp4YzlUFwTR8FkRBU322wuUDPik7/s1600/Kinnekulle-3.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYzLTmk2a6M6NKRrBj-VLDkO2MzpPAH7u5zsr3pzfy5X51jIt5BIjDYI-8fqMUI7LrpH0XM77klCvkUJz7GKkQ326n3iVkn2dgBfVaLhwmvYV1mRXehp4YzlUFwTR8FkRBU322wuUDPik7/s400/Kinnekulle-3.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5618007399376068066" border="0" /></a></span></span></span></span></span></span><br /><span style="font-size:100%;">Jag vill vårda dessa minnen väl och jag vill fortsätta att le och skratta med min bror. Just nu är det många tårar, just nu är det svårt och mörkt, just nu är skrattet inte nära men jag vet att när sorgearbetet kommit en bit på väg så blir det lättare att minnas de goda och roliga upplevelser vi haft tillsammans.<br />Någonstans breder en vacker fjäril ut sina färgglada vingar och svingar sig i munter dans. Jag blir lycklig när jag ser den och minnet av min bror är varmt och glatt.<br /></span><div style="text-align: center;"><span style="font-size:100%;">Själar säger aldrig farväl.<br /></span><span style="font-size:100%;"><span style="font-size:180%;">KraM</span><br /></span></div></div><span style="font-size:100%;"> <a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" style="font-family: arial;" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTNYxMCMsHFU8-oCcJkfzA1ZXPvIyVvydX8ggJF_P8tO-vUBiyAy3jByBQFV-wN0g8wImJr3hv9PoK4w3XtpbtgtQ2O2x3BhCwdanjXePrA-Wd3JuBjE2Hq0OS37PG87I0WzpsGzWyNUvb/s1600/Kinnekulle-5.jpg"><br /></a> </span>Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-52000892457855028542011-05-12T14:16:00.007+02:002011-05-14T18:38:49.364+02:00Medio maj.<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9QorAsroIbpVrePvRsoS3w06qfJLDMyDLCFQvq6R17P6EPjNPR3NRzLNMbdDVFqZzZ6FpPqfrMvSdDJfxtghNvjY-v_zL414KqizESrrO7EKO9cz_MlIv4ELXQ9-6rXWrr0vh7kXGUzx-/s1600/Kung%25C3%25A4lv.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 513px; height: 385px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9QorAsroIbpVrePvRsoS3w06qfJLDMyDLCFQvq6R17P6EPjNPR3NRzLNMbdDVFqZzZ6FpPqfrMvSdDJfxtghNvjY-v_zL414KqizESrrO7EKO9cz_MlIv4ELXQ9-6rXWrr0vh7kXGUzx-/s400/Kung%25C3%25A4lv.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5606600038238671138" border="0" /></a><br />Jag har inte någon koll på tiden! Jag har nästan inte fattat att april är här och nu är det mitt i maj.<br /><br />Vår, försommar, frost och så försommar, högsommar och en fantastisk blomning av allt på en gång!<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixNO1gc7pRhVzW14AvUFfuoyGEE3J2aGdpfiCMrM9z4PQU8mPEy5MZZxvD03AcjgphAZB4M13qkokH2STunQgDFsKlTWFQXbbGKPAIOFq8vRgTJGvRlMkNL5FGkD6HdiNWbV8HxN4src9o/s1600/Tulppan-efter-frosten.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 300px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixNO1gc7pRhVzW14AvUFfuoyGEE3J2aGdpfiCMrM9z4PQU8mPEy5MZZxvD03AcjgphAZB4M13qkokH2STunQgDFsKlTWFQXbbGKPAIOFq8vRgTJGvRlMkNL5FGkD6HdiNWbV8HxN4src9o/s400/Tulppan-efter-frosten.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5606601159233533106" border="0" /></a><br /><br /><br />Det har varit en hektisk tid på många plan och framför allt handlar det mycket om en mental omställning till att kanske få till ett arbetsliv igen. AF och FK, mina ständiga följeslagare, jobbar på att jag ska inse att jag är fullt arbetsför och nu har jag bestämt mig för att försöka igen. Tjugofem procents arbetsträning till att börja med låter inte så mycket men det är en stor förändring och en enorm kraftsamling. Jag har bestämt mig för att det kommer att bli bra och jag ser fram emot slutet av augusti då det hela drar igång.<br /><br /><br /><br />Man är väl karl nog att ändra inställning i livet! Jag har sagt att jag inte skall tillbaka till mitt gamla yrke och det står jag fast vid. MEN det är ändå så att jag har en utbildning och en relativt lång yrkeserfarenhet. Nu blir det en blandning av gammalt och nytt på ett ställe där jag också kommer att ha glädje av mina kreativa sidor. För att få fortsatt rehabiliteringsersättning som jag har nu måste jag “vara i åtgärd” och fram till augusti och terminsstart har jag som uppgift att bli en bättre människa.<br /><br /><div style="text-align: center;">Jag ska träna!<br /></div><br /><br /><br />Träning och jag är inte kompatibla storheter och det är ett underligt läge jag har hamnat i. Dock ganska nöjsamt som aktivitet och jag börjar från noll, så det kan bara bli en förbättring vad det gäller hälsa och kondition. Länge, länge har jag vetat att jag behöver ha eld i baken för att få tummen ur densamma och faktiskt få till någon form av fysisk aktivitet. Att det skulle bli min handläggare på arbetsförmedlingen som stod för den elden hade jag däremot inte vare sig trott eller förväntat mig. Jag är nu medlem på en träningssida på nätet och det är riktigt roligt. Än så länge är det bara jag som kan gå in på sidan och se hur det går med framsteg, bakslag och eventuella träningstriumfer, men om det visar sig att någon av mina vänner följer med eller redan finns där så kan jag tänka mig att ha ett litet utbyte av erfarenheter. “Funbeat” är stället och det kostar gratis att vara medlem. Jag har haft kul när jag har prickat in mina små promenadrundor och sett hur långt jag förflyttar mig och med vilken hastighet jag går. Välkommen att höra av dig om du hakar på!!!<br /><br /><br /><br />Nu är det dags att ladda in lite genom foderluckan. Jag håller mig fortfarande till LCHF och kan stolt meddela att jag är 6,5 kg lättare idag än för fyra månader sedan. Det går sakta men säkert åt rätt håll och om det fortsätter i samma takt så blir det arton kilo på ett år! Det är så man måste tänka!<br /><br />Jag lever livet i sakta mak och sjunger långsamhetens lov. Jag har inte bråttom och jag har gott om tid. Nu när det är mitt i månaden maj känns det som ett bra sätt att ta hand om sin stund på jorden.<br /><br /><div style="text-align: center;">Ha det gott därute och glöm inte att den bästa träningen är den som blir av!<br /></div><br /><div style="text-align: center;"><span style="font-weight: bold; font-family: arial;font-size:180%;" >KraM</span>.<br /><div style="text-align: left;">PS har försökt att publicera den här bloggen ett tiotal gånger.Nu ger jag tusan i hur det här blir!<br />Jag hade många fina bilder med i Live Writer - men de går inte att kopiera dem hit. Inlägget publiceras i ren panik och hoppas att jag ska få ordning på sakernas tillstånd så småningom!<br /></div></div>Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-875248023479636422011-04-16T22:01:00.001+02:002011-04-16T22:01:07.164+02:00En dag bland blåsippor.<p>Det händer något konstigt i mig när jag väl får tummen ur och skriver här på bloggen. Eller snarare när jag ser responsen på något jag skrivit. Plötsligt kommer lusten tillbaka och jag inser vad roligt det faktiskt är – det här med sociala medier. Förra helgen åkte maken och jag till Regementsparken i Uddevalla. Där rinner en vacker liten å och och vattnet hoppade och skuttade vårystert och ivrigt. Här och var ligger det lite onödig skrot som har fått en patina som skulle få antikrundans Knut Knutsson att sucka av hänförelse. Snart är marken där täckt av vårblommor, men förra helgen fanns där mest prassliga löv.</p> <p align="center"> <a href="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TanJibWKUMI/AAAAAAAAAdk/beAIPn2UVZo/s1600-h/mina%5B5%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="mina" border="0" alt="mina" src="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TanKUnibSUI/AAAAAAAAAdo/XOrUuFw_wLU/mina_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="454" height="511"></a> <a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TanKq-Ra7iI/AAAAAAAAAds/YwPuZmTEgrU/s1600-h/vatten.%5B4%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="vatten." border="0" alt="vatten." src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3NKltTRlif_tzUI0Hotz5ko-WdsoEZxQYuIc1LlH9KcKfXN65Vn46qoqKDd0YMzcd_gShKU-vycs2NitJa8JLawlNleE_JtpGfBVDmzY55yfUTrJUGpzaA7KsGQ30Zc9AnNKnkVNfEfHF/?imgmax=800" width="347" height="511"></a> </p> <p>Idag stod valet mellan att ta hand om en jättehög av mangeltvätt eller fara ut på blåsipps-safari. Valet var inte svårt, ens till att börja med och det blev nästan ännu mer givet när vi såg att solen värmde omgivningarna på ett vänligt sätt. Vi styrde kosan mot Sundsby Säteri som ligger på en liten ö mellan Orust och Tjörn. Där finns en riktigt gammal ekskog och där växer det hejdlöst med blåsippor. Det har inte riktigt lossnat än men om någon vecka är marken blå som ett sommarhav. </p> <p><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TanNadttw_I/AAAAAAAAAd4/YR82KGfZmbM/s1600-h/EnbildtillAnna.5.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="En-bild-till-Anna." border="0" alt="En-bild-till-Anna." src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgy6Nwnvydia93CVuO69BXmUN6mJnbDr62q2JtDy3RZsNPjFlxPO3DaeOQqTfnVi5XGp4y9OA72PZ4VUHFwI8I9usYnBylJyDV-BDwe2yv0-aMCj0A6bmBDmKBIoutReNCeONfw6Nh_ErGt/?imgmax=800" width="649" height="499"></a> Solskenet flödade och de sippor som vågat sticka upp huvudet ur marken sträckte på sina smala halsar och vred ansiktena mot ljuset. Jag gillar att gå i närkamp med motiven, med min kamera och jag kan erkänna att jag stundom kröp på alla fyra för att komma i rätt läge. En syn för Gudar kan man tro, men jag offrar mig gärna för den sköna konsten! Motljus är alltid tilltalande och att det samtidigt ger ett tillfälle att odla fräknarna är inget minus, om du frågar mig. </p> <p><a href="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TanWUM9f8XI/AAAAAAAAAeE/k8T48yqd2wM/s1600-h/Vitsipporimotljus.6.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Vitsippor-i-motljus." border="0" alt="Vitsippor-i-motljus." src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/Tan0zjCeIEI/AAAAAAAAAec/c10KHTMmWUc/Vitsipporimotljus._thumb4.jpg?imgmax=800" width="641" height="493"></a></p> <p>Nu är vi hemma från vår utflykt och solen har gått i moln. Snart är den framme och värmer oss igen. Jag tippar på att den inte behöver locka växterna länge till förrän de är villiga att veckla ut ett mäktigt lövverk i naturen. Somliga har redan tjuvstartat. Kaprifolen i Bohuslän tillhör de otåligas skara och det är kanske för att den ska blomma minst två gånger på en säsong som den är så ivrig att slå ut sina bladknoppar. Har man bråttom så har man! Jag är tacksam för att högen med lakan inte springer sin väg medan jag kollar till läget i en blåsippsbacke. Om det kommer en morgondag så finns det tid att mangla. Om det inte kommer en morgondag så vet jag att jag använde den sista dagen på ett klokt sätt.</p> <p><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/Tan1AVuXiTI/AAAAAAAAAeg/2u8GBVt-Wn8/s1600-h/Kaprifol.7.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Kaprifol." border="0" alt="Kaprifol." src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/Tan1WEWUj9I/AAAAAAAAAek/sRlZpR4nbeI/Kaprifol._thumb5.jpg?imgmax=800" width="511" height="772"></a></p> <p align="center">Var rädda om er! </p> <p align="center">Njut av våren! </p> <p align="center">Lukta på blommorna och skaffa er gärna en korkek! </p> <p align="center">Bättre själavård finns inte! </p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/Tan1AVuXiTI/AAAAAAAAAeo/o_zNvE8QEaw/s1600-h/Kaprifol.6.jpg"></a></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com13tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-6283758421174265892011-04-15T15:02:00.001+02:002011-04-15T15:02:25.193+02:00Tacksamhetens lov.<p> Jag övar mig på att vara tacksam. </p> <p>Istället för att säga att det är tråkigt att jag bara orkade putsa köksfönstren och att alla andra fönster fortfarande är skitiga säger jag “-Vad härligt att jag har putsat köksfönstren!” </p> <p>Istället för att tycka att det är en massa jobb kvar att göra i trädgården säger jag “-Vad underbart det är att jag orkade köra undan en hel skottkärra med löv i dag!” </p> <p><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TahAWx5iBrI/AAAAAAAAAc4/5H0Olgpceok/s1600-h/Det-%C3%A4r-OK%5B7%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px" title="Det-är-OK" border="0" alt="Det-är-OK" src="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TahBH-U75uI/AAAAAAAAAc8/2vCRIVSQsII/Det-%C3%A4r-OK_thumb%5B5%5D.jpg?imgmax=800" width="829" height="479"></a></p> <p>I stället för att säga “-Jag önskar att jag orkade ta en långpromenad i vårsolen” säger jag “- Vad härligt det var att sitta i solen och ta eftermiddagskaffet!” <p>Att vara tacksam för det som är bra och sedan ignorera resten, är min nuvarande filosofi. Jag övar mig på att vara tacksam, för det är inte alldeles enkelt och det går inte helt av sig självt. <p>Trots att livet inte är precis så som jag skulle önska så finns det ju en hel del som faktiskt är riktigt bra. Jag behöver inte gå hungrig, jag behöver inte frysa och jag behöver inte sova i en trappuppgång eller under en pappkartong. Jag har mat. Jag har kläder. Jag har ett hem. Dessutom äger jag min tid. Jag behöver inte inställa mig någonstans, vid en speciell tid och jag kan vara hemma, eller borta, när jag själv vill. (Jag ignorerar för tillfället att jag är inskriven i ett “arbetsmarknadsrehabiliteringsningsprojekt” för där händer ändå inte ett smack. Jag tror att jag bättrar på statistiken en aning eftersom jag numera inte räknas som långtidssjukskriven utan är “i åtgärd”.) Så länge de inte tänder blåslampan och eldar mig i baken är jag tacksam. Åtminstone övar jag på att se det hela från den vinkeln. <p><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TahBeZmIBGI/AAAAAAAAAdA/XSpkrATF_Mk/s1600-h/Hens%5B5%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px" title="Hens" border="0" alt="Hens" src="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TahBlazGffI/AAAAAAAAAdE/fu2AUOFkw64/Hens_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="677" height="513"></a></p> <p>Den senaste tiden har jag ägnat åt att försöka få ordning på vad jag ska bli när jag blir stor. Jag har kommit fram till att jag kanske inte ens behöver bli större än jag är och därmed kan stanna vid att bara vara. Livet är ju inte bara till för att fyllas med en titel och ett arbetsliv. Det finns annat som är värt att leva för och jag övar mig nu på att vara tacksam för det. Kanske är jag naiv som tror att allt löser sig, men låt mig då så vara. <p>Jag hävdar med en dåres envishet att livet vill mig väl och att universums goda krafter tar hand om mig, oavsett hur Sveriges riksdag och regering beslutar vad det gäller min rätt att vara sjukskriven och få ersättning. Jag övar på att vara tacksam för den goda kraften i universum och för livets goda vilja. Det är mycket roligare att vara en tacksam person än en som oroar sig. Det ska tankekraft till och det tar tid att fundera över faktiska läget, men jag har gott om både tankekraft och tid. Jag är ganska nöjd med att vara jag och leva mitt liv. Det har jag till viss del tacksamheten att tacka för. Det är jag tacksam för på riktigt! <p align="center"> <a href="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TahBoFaEGfI/AAAAAAAAAdI/lt4dDXFuujA/s1600-h/eastereggs%5B4%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px" title="eastereggs" border="0" alt="eastereggs" src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TahBqoW72KI/AAAAAAAAAdM/tJPxjaZtfFI/eastereggs_thumb%5B2%5D.jpg?imgmax=800" width="158" height="422"></a> <a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TahBsbj13WI/AAAAAAAAAdQ/GC87CexWZBw/s1600-h/Kyckling%5B4%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; border-top: 0px; border-right: 0px" title="Kyckling" border="0" alt="Kyckling" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsqLgDNB-DnhAZ-RdyZ2rH2ECAY9Jodaj1GWjXWcx6tWksGdaMQmgU15OHHUEoD49NzyNyZR-BtipUfAlHGOfDjwfMhRnJFEcIlWWGjRaEoArSl-hWKwEElawA0GtKQUFFXfco3YmEzY_t/?imgmax=800" width="158" height="421"></a> <a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TahBztxhrmI/AAAAAAAAAdY/kNmEB9vvwN8/s1600-h/tupp%5B4%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; border-top: 0px; border-right: 0px" title="tupp" border="0" alt="tupp" src="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TahB3sFJQAI/AAAAAAAAAdc/jpAtJYpRlBo/tupp_thumb%5B2%5D.jpg?imgmax=800" width="158" height="421"></a></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p></p> <p>Medan jag filosoferar vidare över livets stora frågor önskar jag er en riktigt Glad Påsk. Med den frekvens jag för närvarande har på bloggskrivandet så lär det väl inte bli något mer skrivet här förrän påsken är ett minne blott. Men var inte allt för säker! Kanske dyker jag upp i en dator nära dig snabbare än någon kunde ana. </p> <p align="center">Ha det gott! </p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-72748004834916692402011-03-28T16:09:00.001+02:002011-03-28T16:09:15.672+02:00Tre-enighet? Nej knappast!<p align="center">Ande, kropp och själ. </p> <p align="center">Kropp, förnuft och känsla.</p> <p><a href="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TZCV4iv6iYI/AAAAAAAAAcg/8dPVJrxOwuc/s1600-h/Getingbo%5B5%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px" title="Getingbo" border="0" alt="Getingbo" src="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TZCV-h48PcI/AAAAAAAAAck/EVA5px5wqA8/Getingbo_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="630" height="435"></a> </p> <p>Hur man än bestämmer sig för att beskriva det, som är delarna, som är en människa, så har jag lite svårt att få ihop enigheten. Vi är inte riktigt sams, om jag säger så. Jag är en vandrande tre-o-enighet! Själen vill ha sitt och kroppen vill ha sitt och anden medlar dem emellan! </p> <p>Ute strålar solen och inne i mig sjunger det “gå ut min själ och gläd dig vid….”, Kroppen säger “Stopp och belägg – inte mer trädgårdsarbete på länge” och Anden / Förnuftet säger “Gå ut och jobba en <em>liten</em> stund!”</p> <p>Jag lovar mig själv att ta en timma i trädgården, inte mer för jag vet att kroppen kommer att sätt sig på tvären om det blir för mycket. Väl ute, med handskarna på och skottkärran framme, är det svårt att inte lyssna mer på själen som fröjdar sig vid fågelsång och solsken. Det är ljuvligt att lyfta bort gamla löv. Växterna ligger i startgroparna, ivriga att uppleva vårens startskott. Själen får sitt lystmäte men vill ha mer. Med sekatören i högsta hugg ligger jag på alla fyra i rabatterna och klipper ner gammalt och dött. Överallt spirar grönskan, det är vindstilla och solen värmer vänligt. </p> <p><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TZCWGO1HUYI/AAAAAAAAAco/15ItMmZSHNw/s1600-h/Primulan-blommar%5B5%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px" title="Primulan-blommar" border="0" alt="Primulan-blommar" src="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TZCWMFLX7WI/AAAAAAAAAcs/8QdTOwWi0o8/Primulan-blommar_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="645" height="485"></a></p> <p>En timma går fort. En timma till går lika fort. Kroppen värker men det är härligt att vara ute. Till sist segrar förnuftet och jag pallrar mig in för att äta lite lunch. Kroppen mutas med god mat, men är ändå tjurig och tvär.</p> <p>Solen strålar genom fönstren och själen säger att den skulle vara mera nöjd om fönstren vore rena och blanka. Kroppen protesterar högljutt! Varken nacke, axlar eller rygg är inställda på mer arbete idag! Förnuftet segrar. Jag lägger mig på spikmattan, lyssnar på lite jazz, blundar och drömmer om mera vårvärme och sköna dagar med fika i trädgården. Jag är fortfarande inte helt sams med mig själv, men själen har fått en dos vårkänsla, kroppen har blivit omhändertagen och rent förnuftsmässigt så har jag nog haft en rätt bra dag. <a href="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TZCWY4J9kAI/AAAAAAAAAcw/_xva1SbL1dw/s1600-h/En-enda-droppe.%5B5%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px" title="En-enda-droppe." border="0" alt="En-enda-droppe." src="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TZCWiGgOMvI/AAAAAAAAAc0/cNpmL0SqqZw/En-enda-droppe._thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="592" height="615"></a></p> <p align="center">Allt gott till er!</p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-14154867173952664842011-03-16T18:45:00.001+01:002011-03-16T18:45:56.832+01:00Mars<p align="center">En liten dikt att begrunda i vårens brytningspunkt! </p> <p align="center">Varsågoda.</p> <p> <a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TYD3OHbZEXI/AAAAAAAAAcQ/O9zhEB8rcPY/s1600-h/Gul-tulpan%5B5%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px" title="Gul-tulpan" border="0" alt="Gul-tulpan" src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TYD3SCeZSXI/AAAAAAAAAcU/GMkaWeYMGtk/Gul-tulpan_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="530" height="499"></a> </p> <p align="center"><strong><u>Mars</u></strong> <p align="center">Just det: lämna allt -<br>låt Dig hänryckas!<br>Glöm grubblet,<br>överge funderingarna,<br>ge fasen i tvivlet, försiktigheten,<br>de onda aningarna.<br>Ett menlöst gott är på väg:<br>lägg armen<br>kring bekymmerslösa vårens<br>unga nacke!</p> <p align="center">Den stora våren<br>lyfter lilla människan<br>högt i Din sky,<br>säger:<br>allt detta är Ditt!<br>Dig, den fattigaste,<br>tillhör allt:<br>varje frambrytande grässtrå,<br>trädens svällande knoppar,<br>älvarnas islossning,<br>ljusets växt,<br>värmens stegring -<br>det finns inga gränser<br>för Dina ägodelar,<br>och i Ditt gråa elände<br>är Du jublande rik.<br>Du fattiga lilla människa:<br>tryck tranans skri,<br>tryck alla vårens skänker<br>till ditt bröst:<br>allt detta är Ditt!</p> <p align="center">Elmer Diktonius</p> <p align="center"><img title="snart" border="0" alt="snart" src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TYD3UBc9T6I/AAAAAAAAAcY/4CE2LgvMcLA/snart_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="459" height="554"></p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM</strong></font><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TYD3U0YHPZI/AAAAAAAAAcc/c92S6kBIC_s/s1600-h/snart%5B5%5D.jpg"></a></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-92072336346669135312011-03-14T00:25:00.001+01:002011-03-14T00:25:22.240+01:00Hunden har vaknat!<p><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TX1QKEHBtJI/AAAAAAAAAb0/gVdWt-AOVBM/s1600-h/%C3%84ngel%5B17%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="Ängel" border="0" alt="Ängel" align="left" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TX1QRRZy9-I/AAAAAAAAAb4/xpN0UccuP0Q/%C3%84ngel_thumb%5B15%5D.jpg?imgmax=800" width="301" height="559"></a>Jag har haft förmånen att träffa en KBT-terapeut några gånger, för att få lite ordning på hjärnkontoret. (KBT = kognitiv beteendeterapi.) Det var efter ett besök hos henne som bilden av vargen och hunden växte fram i mina små grå. Vi hade pratat dagdrömmar och jag hade vuxit åtminstone en decimeter under den timma jag suttit i hennes ljusa rum. </p> <p>-Jag vet inte om jag ska vara glad för att jag övervann motståndet att ta mig hit, eller förbannad för att jag inte lyssnade till magkänslan och kröp ner under täcket igen, sa jag, när jag hade kommit in till terapeuten. </p> <p>När jag skulle åka dit hade jag varken ork eller lust, men jag sparkade mig själv i ändan och tog bussen. Jag tror att det syntes tydligt att hela världens tyngd vilade på mina axlar när jag klev in genom dörren.</p> <p>Den här dagen blev det så att vi pratade om vikten av att tänka bra tankar. Jag fick beskriva hur en riktigt bra dag på jobbet skulle se ut. Saken är ju den att jag inte har något jobb och utsikterna att få något är väldigt små, för att inte säga obefintliga. Hursomhelst så skulle det inte tas några hänsyn till verklighet och eventuella hinder. Jag skulle beskriva en drömdag på jobbet. När jag gick ifrån henne den dagen kände jag mig glad och positiv. De svarta tankarna var försvunna och jag kände mig hoppfull.</p> <p>Ingenting hade förändrats i min värld eller i mitt liv under timmen med KBT, men jag mådde oväntat mycket bättre. Jag mådde bättre av att bara tänka på ett annat sätt. Kan man förändra känslan i kroppen bara genom att tänka glada tankar så ska man nog akta sig för att mata hjärnan med grådask och misströstan, om man kan undvika det. Inte för att man förändrar verkligheten. Inte för att svårigheterna försvinner. Nej, bara för att man faktiskt blir så mycket gladare, mitt i allt elände. </p> <p>Nu är det ju så vist ordnat att man bestämmer själv vilka tankar man vill odla och vilka man vill mota bort. Ingen annan kan veta vad som rör sig bakom pannbenet på mig och ingen annan kan styra hur eller vad jag tänker! </p> <p><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TX1QSOT0VvI/AAAAAAAAAb8/r-FR7kup18s/s1600-h/st%20bernhard%5B9%5D.jpg"><img title="st bernhard" border="0" alt="st bernhard" align="right" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TX1QTFjDHRI/AAAAAAAAAcA/Y6r-jyEbU68/st%20bernhard_thumb%5B7%5D.jpg?imgmax=800" width="405" height="306"></a>Det var den dagen som jag bestämde mig för att det bor en varg och en Sankt Bernhardshund i mitt bröst. Det var då jag insåg att jag bara kunde mata en av dem i taget. Den ena lever av negativa tankar och den andra av positiva. </p> <p align="center">Så självklart och så enkelt! </p> <p align="center">Jodå, åtminstone i teorin!</p> <p>Att det inte är lätt att alltid gulla med hunden, och att tränga undan vargen och sätta den på svältkost – det är en helt annan sak. Jag hemfaller då och då till självömkan och ynkande. Livet är ju inte alltigenom lätt och enkelt för någon, men man kan förhålla sig till livet och livets varierande sidor på olika sätt. När jag är ynklig och missmodig växer och frodas vargen. Jag kan fortsätta att mata den med eländes, elände och tycka att det är tungt och svårt att vara människa. Det är lätt hänt! </p> <p>Eller så kan jag försöka hitta guldkornen i mitt liv och dagdrömma om de underbara dagarna som ska komma. Lite svårare, men oändligt mycket mer närande för själen. Jag vet att den varma goa hunden finns där och att den är mycket trevligare att umgås med, på färden genom livet, än ett rovdjur med vassa tänder och kalla ögon. När jag skrev förra bloggen ville jag få på pränt att vargmatandet var avklarat och avslutat, för min egen skull. Tack raringar för respons och reaktioner. Jag är väldigt glad för den omtanke och Kärlek ni visar!</p> <p align="center">En ros till er </p> <p align="center">och en varm</p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font></p> <p> </p> <p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNvTiwvYcHGZjlYeOcwbbJWbdiuojBVtdujoKJN7gzLgP3D_1fSFxaxgN7XR_vk3Sy-bLNneXpDkIkUajunFRzmYISVgBauKfktPG1MdjP2QdbD7ynXKmDjXH-_k3I_BEemsE4JeIk1tpH/s1600-h/Ros-i-sn%C3%B6n%5B6%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Ros-i-snön" border="0" alt="Ros-i-snön" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqe4pfL_OtRa9fgX41cCrii_lh3_jl4QIP0XbxPS4F9mB8eXg9xxUZHFJkjWzqAG-EN4Sa40vAzUNOk6UpZGNxbW_LvZb5Oq38aP4_PnCxMLaV6KvefnizLx-4ZjyGxwYfmESQ7JM7vLOL/?imgmax=800" width="735" height="555"></a></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-11523021323788372752011-03-10T13:24:00.001+01:002011-03-10T13:24:02.000+01:00Vargen, jag och saknaden efter den vänliga hunden.<blockquote> <p align="center"><font size="3">Jag har matat min varg länge nu.</font></p> <p><font size="3">Den börjar nästan kännas som en förtrogen, som ett husdjur jag motvilligt vant mig vid och tagit i min vård, och som ett efterhängset om än ovälkommet måste. Jag har matat vargen. Funnit mig i att den finns i min närhet och jag har givit efter för hans hunger. Stora saftiga bitar har han fått att sätta sina sylvassa tänder i. Stycken att riva, slita och såra. Stycken som legat nära till hands att kasta fram när hans hunger har hotat och rovdjurets ögon har lyst av det kalla ljuset.</font></p> <p><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TXjCoVN-ugI/AAAAAAAAAbg/98QtgyIumRE/s1600-h/arg%20varg%5B4%5D.jpg"><font color="#333333" size="3"><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TXjCoVN-ugI/AAAAAAAAAbk/3W1JUQCrvGc/s1600-h/arg%20varg%5B5%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="arg varg" border="0" alt="arg varg" src="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TXjCv1ucFJI/AAAAAAAAAbo/-bie_pU7axM/arg%20varg_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="441" height="399"></a></font></a></p> <p><font size="3">Jag vet att den aldrig blir mätt, jag vet att den alltid vill ha mer, och ändå har kraften att hålla vargen borta varit alltför svag. När man väl kommit ner i vargens djupa håla är det svårt att se i det svaga ljuset. Därnere lyser inte hoppets eld. Ord som tilltro och förtröstan ligger långt bortom horisonten. Ur vargens gap kommer ingen tröst. Därifrån kan man bara få misströstan och förtvivlan. Jag har gråtit vid vargens sida och sett till att han inte behövt gå hungrig. Jag har nästan blivit vän med min varg. </font></p> <p><font size="3">Jag har försökt att värma mig vid hans sida men från hans ruggiga päls ges ingen värme. Närheten till detta svarta och hungriga rovdjur ger ingen tröst. </font></p> <p align="center"><font size="3">Någonstans från mitt inre hör jag en röst som viskar att jag måste ut från denna håla som är vargens. Måste bort från den som girigt rotar i mitt inre och som får mig att älta omöjligheter och motgångar.</font></p> <p align="center"><font size="3">“Det finns hopp!”, viskar rösten. “Livet vill dig väl!” </font></p> <p align="center"><font size="3">“Du vet ju att du bara behöver ta en dag i taget och att det aldrig är kört”</font></p> <p align="left"><font size="3">Ja! Jag vet. Ändå har jag svårt att se framtidens ljus, att förstå att tiden och livet ännu har något gott att erbjuda. I vargens sällskap ter sig motgångar och hinder oöverstigliga. Det är svårt att bjuda motstånd. Det är lätt att ge efter för trötta tankar och svarta sinnesstråk. Jag måste bort från detta rovdjur. </font></p> <p align="center"><font size="3">Jag har slutat att mata honom nu.</font></p> <p align="left"><font size="3">Sakta, så sakta, har jag börjat tänka andra tankar. Försiktigt, så försiktigt, har jag låtit tillit och förtröstan få fäste i mitt sinne. Dessa tankar får vargen att krympa för på sådana lever inte rovdjuret i mitt bröst. Jag lämnar varg, rovdjurständer och en kall päls i mörkret. Jag söker mig trevande och ovant mot ljuset.</font></p> <p align="left"><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TXjCz7y7YkI/AAAAAAAAAbs/jxdEyNtv0Xs/s1600-h/Tr%C3%B6tt%20tr%C3%B6stare%5B5%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Trött tröstare" border="0" alt="Trött tröstare" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TXjC4JeYTuI/AAAAAAAAAbw/_l1bZRaB9XQ/Tr%C3%B6tt%20tr%C3%B6stare_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="734" height="491"></a><font size="3">Jag får lite värme från Sankt Bernhardshundens mjuka lurviga päls. Hunden sover fortfarande men jag har hittat hans sovplats. Nu vilar jag i förvissningen om att allt det mörka och isande hopplösa har en motpol. </font></p> <p align="left"><font size="3">En dag kommer jag att tänka “Jag har himlen runt hörnet” igen. En dag kommer jag att ha övat upp min glädje. En dag kommer jag att känna meningsfullhet och tilltro. Kanske snart, kanske om länge……</font></p> <p align="center"><font size="3">Jag vet inte när, men jag vet att jag har slutat mata vargen för den här gången.</font></p> <p align="center"><font size="3">Allt gott till er!</font></p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font></p></blockquote> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-10082817824713807642011-02-22T23:08:00.006+01:002011-02-22T23:25:17.387+01:00Inte fullt så tokig<span style="font-size:100%;"><br />som jag trodde, är jag!<br /><br />Tack alla snälla rara väniskor för trösterika ord. Mest tack till Indriel som fick mig att faktiskt söka på ett konstruktivt sätt.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjScGrisyfZdtO8cqWMWchJaAVzO76X6vXpmOdPD1nTHAsa9t7oVMzJNkt-A31N1QkjPRI1JXmGuOFWoxvHsAGrE8U-tdtHYyktfpKjsq_BQJMmSNdCW6QHWzmigvKCSOJ7Od8VC2J7_pPn/s1600/Kan+inte+hitta+filen.jpeg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 575px; height: 321px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjScGrisyfZdtO8cqWMWchJaAVzO76X6vXpmOdPD1nTHAsa9t7oVMzJNkt-A31N1QkjPRI1JXmGuOFWoxvHsAGrE8U-tdtHYyktfpKjsq_BQJMmSNdCW6QHWzmigvKCSOJ7Od8VC2J7_pPn/s400/Kan+inte+hitta+filen.jpeg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5576640819422824322" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;"><br />Jag var liksom paralyserad när jag insåg (fel) att mina bilder var raderade så jag letade inte efter dem på något klokt sätt. Nu har jag i alla fall hittat dem igen och jag går från Knäppgök till Glad Lärka. Det finns hopp om nya bloggar då humörkurvan går uppåt...... Hittar jag bara photoshop igen så kan det bli bilder i bloggen oxå - eller så får jag göra en ny installation - om jag hittar skivan med programmet.<br />Under tiden som jag inväntar inspiration umgås jag med maken som har sportlov. Det är oxå gott-humör-främjande! Håll om varandra och lev livet lite långsamt som omväxling. Det lär vara bra för hjärtat!<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiufvFqoE5c99Ju51SaTW0i38s8000QFfnWBQLg2pGCgiHSnKR342EYBkrGdtaqhVQkoeb784CglGqWe8lc0emprg-3vpag29DVTclXEvaEIG48rbrQooIhpKyRqpt5lay4edJwaIB79JAi/s1600/glad+sol.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 299px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiufvFqoE5c99Ju51SaTW0i38s8000QFfnWBQLg2pGCgiHSnKR342EYBkrGdtaqhVQkoeb784CglGqWe8lc0emprg-3vpag29DVTclXEvaEIG48rbrQooIhpKyRqpt5lay4edJwaIB79JAi/s400/glad+sol.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5576641819456203746" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;"><br /></span><div style="text-align: center; color: rgb(255, 204, 102);"><span style="font-size:180%;">KraM .</span></div>Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-69357462720680529022011-02-17T21:59:00.005+01:002011-02-17T22:16:17.350+01:00Knäppgöksblues.<span style="font-weight: bold;font-size:100%;" ><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhj9K0w_kpWG6NpkXI8nXZA23fecJ_8wZBYy0T8usq2u_9-qXOmI3htsFBeIspTs6Uve-iPZsbOAz2elKVpKW6pMMOTlN_6CCfEa0IwocmSNT1UZCI8QvCS17LxnoY2npVQ4cMlEPucgVFz/s1600/genie.jpg"><br /></a><br /></span><div style="text-align: center; font-weight: bold;"><span style="font-size:100%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4l3mS37cOJlBYmH3pWblTxc-APmE8SzX7PH0ZK09czo8lqyhjZaDXJrFc_1WIUh6GVebJ5xDGUidF9Fi7yTvPl-7lO6BEE6CW9B7m93eLtGSTW-u0Gf1EEezGm0cclehRmmsOM4t-jHD_/s1600/geni-b.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 486px; height: 239px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4l3mS37cOJlBYmH3pWblTxc-APmE8SzX7PH0ZK09czo8lqyhjZaDXJrFc_1WIUh6GVebJ5xDGUidF9Fi7yTvPl-7lO6BEE6CW9B7m93eLtGSTW-u0Gf1EEezGm0cclehRmmsOM4t-jHD_/s400/geni-b.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5574766387342202178" border="0" /></a><br /></span></div><span style="font-weight: bold;font-size:100%;" ><br />Nej Nåt geni är jag då inte. Snarare en riktig knäppgök och då får man vara precis hur korkad som helst! Jag har lyckats att radera mitt bildredigeringsprogram helt från datorn. Jag har lyckats radera alla mina bilder från de senaste två åren. Jag har lyckats radera allt som var installerat och vant och jag fick ändå ingen ordning på det som skulle åtgärdats. Nu går jag omkring och är fly förb****d på mig själv och riktigt sur att jag inte har någon annan att skylla på. Maken är glad att det inte var han som satt vid datorn och gjorde det fatala misstaget och jag är böjd att hålla med honom. Det hade kunnat vara en skilsmässoorsak annars. Detta är mycket trist och tråkigt och nu har jag ingen lust att blogga för ilskan ligger och kokar under ytan. Jag vet att det är världsliga saker och att livet inte tar slut för att man gör en dundertabbe, men det känns så visset!<br /></span><div style="text-align: left; font-weight: bold;"><div style="text-align: center;"><span style="font-size:100%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj85QyemPHiU-PCQ5_2bALtvspizxsQYlKekfYHm4cplv0m4fYuFetad7zB4i-5AL9T8zDFq3dB6iu3OXk8sIqLFn93IV2Ki5EuzR7GZkYqjEN165cIGE9qPDo5w_6W_t_ayjYJqxJp-MsI/s1600/Kn%25C3%25A4ppgok2.JPG"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 500px; height: 544px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj85QyemPHiU-PCQ5_2bALtvspizxsQYlKekfYHm4cplv0m4fYuFetad7zB4i-5AL9T8zDFq3dB6iu3OXk8sIqLFn93IV2Ki5EuzR7GZkYqjEN165cIGE9qPDo5w_6W_t_ayjYJqxJp-MsI/s400/Kn%25C3%25A4ppgok2.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5574766206577208930" border="0" /></a>Jag tycker att bilden ovan visar mig rätt ljus.<br /></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size:100%;">Knäppgök!<br /></span></div><span style="font-size:100%;">Kan någon vara snäll och skicka hit en fixare med detsamma? Gärna en som kan uppfylla även andra önskningar! Det finns en hel del som skulle behöva åtgärdas i hemmet!<br /></span><div style="text-align: center;"><span style="font-size:100%;"> Tack.<br /></span></div></div><span style="font-weight: bold;font-size:100%;" ><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhj9K0w_kpWG6NpkXI8nXZA23fecJ_8wZBYy0T8usq2u_9-qXOmI3htsFBeIspTs6Uve-iPZsbOAz2elKVpKW6pMMOTlN_6CCfEa0IwocmSNT1UZCI8QvCS17LxnoY2npVQ4cMlEPucgVFz/s1600/genie.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 288px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhj9K0w_kpWG6NpkXI8nXZA23fecJ_8wZBYy0T8usq2u_9-qXOmI3htsFBeIspTs6Uve-iPZsbOAz2elKVpKW6pMMOTlN_6CCfEa0IwocmSNT1UZCI8QvCS17LxnoY2npVQ4cMlEPucgVFz/s400/genie.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5574766669742248786" border="0" /></a></span><span style="font-weight: bold;font-size:100%;" ><br />Medan jag slickar mina sår och grämer mig över min oerhörda dumhet önskar jag er livets goda dagar!<br /></span><div style="text-align: center;"><span style="font-size:180%;">KraM</span><br /></div>Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-87036329883719396282011-02-09T22:15:00.007+01:002011-02-09T22:59:53.179+01:00lite, lite om läget<span style="font-size:100%;"><br /><br />Ojojoj vad tiden rusar fram.<br />Jag kan dessvärre inte påstå att jag har så himlans roligt att det är därför. Här är det mest grådagar och inteaktiviteter som gäller.</span><span style="font-size:100%;"><br />Jag har inget roligt alls att blogga om men jag vill gärna dela med mig av något riktigt bra!<br /></span><span style="font-size:100%;">Jag tuffar på i Skaldemans spår och det rör sig neråt i långsam takt.<br />Idag har jag bakat knäckebröd utan en gnutta mjöl från något sädeslag och det blev vansinnigt gott!<br />Jag gjorde ett "hitte-på-recept" under bakningens gång och när jag tyckte att det såg ut som en skaplig deg tryckte jag ut det på en plåt och skickade in det i ugnen på 200 grader. Det var fortfarande inte torrt efter tjugo minuter så då drog jag ner värmen till 100 grader och det fick stå en stund till.<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlo5XoSTlp-RVF3xkV_ptp-QOsO-eHhWQ7kGvbcPgpqXUsa119SD6LhDFVgLsIAj19rBkGwmZ_vt_JKRjZ6lhhDk_IqIRAuBaqLJZknOM3pj1DTzZ7Jm9p9gWH73HJdJflm_aQU_R14t7Q/s1600/LCHFkn%25C3%25A4cke-p%25C3%25A5-mitt-vis..jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 540px; height: 326px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlo5XoSTlp-RVF3xkV_ptp-QOsO-eHhWQ7kGvbcPgpqXUsa119SD6LhDFVgLsIAj19rBkGwmZ_vt_JKRjZ6lhhDk_IqIRAuBaqLJZknOM3pj1DTzZ7Jm9p9gWH73HJdJflm_aQU_R14t7Q/s400/LCHFkn%25C3%25A4cke-p%25C3%25A5-mitt-vis..jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5571803255588572370" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;"> Det slutade med att knäckebrödet fick stå kvar i ugnen på 50 grader medan jag tog en middagslur och när jag klev ur slafen var det lagom torrt och knaprigt. Det smakade nästan som Wasa Sportknäcke men innehåller ungefär 2,5 kolhydrater per skiva mot 9,5 per skiva av sportknäcket, av ungefär samma storlek. Jag försöker att hålla mig under 15 g kolhydrat per dag så det var en ren fröjd att kunna knapra i sig en sådan här med rejäla skivor cheddarost på till eftermiddagskaffet.<br />Som jag saknar brödet i denna diet. Fatta att jag är glad över att man kan baka på söndermixade nötter och frön. Om man bara tillsätter lite "husk" för att få en kletig smet så tror jag att man kan baka på mjöl av vad som helst! (Husk finns på Ica bland glutenfritt och är skal av någon slemmig växt. Det hjälper till att hålla samman degen).<br /></span><div style="text-align: center;"><div style="text-align: left;"><span style="font-size:100%;">Jag hittade recept på <a href="http://www.lchfrecept.com/ShowRecepy.aspx?ID=159">Oopsisar </a>på nätet, bilden här nedan är därifrån. Det är ett slags bröd som man gör på ägg och ost och som är ganska OK, förutsatt att man gillar omelett, men jag måste säga att knäckebrödet slår det med hästlängder!<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibPtfHXln2SZ1cF2-1UGr2VvBIe6n0_VEvvTlBA1zhoTPinJm2-WtEMgVs2VpuUpc5iYHqyyRYy3M1YUNH8oq44hDfy5DCEgQirJLQEtPxd-sI3JbdTSRmhShe5TQkUWVNEcMiSgkE4q_r/s1600/oopsisar.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 260px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibPtfHXln2SZ1cF2-1UGr2VvBIe6n0_VEvvTlBA1zhoTPinJm2-WtEMgVs2VpuUpc5iYHqyyRYy3M1YUNH8oq44hDfy5DCEgQirJLQEtPxd-sI3JbdTSRmhShe5TQkUWVNEcMiSgkE4q_r/s400/oopsisar.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5571806431639895170" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;">För den som blir sugen kommer mitt hemmagjorda recept här:<br /><br /></span></div><span style="font-size:100%;">Kör<br /></span><span style="font-size:100%;"> *2 dl skalade sesamfrön<br /></span><span style="font-size:100%;"> * 1 dl hasselnötter<br /></span><span style="font-size:100%;"> *1 dl solrosfrön <br /></span><span style="font-size:100%;">i mixer till fint mjöl och blanda ner<br /></span><span style="font-size:100%;"> * 1 tsk bakpulver.<br />Smält<br /></span><span style="font-size:100%;">*50 g smör<br /></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size:100%;">och blanda med<br /></span><span style="font-size:100%;"> *1,5 dl vatten.<br /></span><span style="font-size:100%;">Häll detta över<br /></span><span style="font-size:100%;"> * 1 msk husk<br /></span><span style="font-size:100%;"> * 2 msk linfrön.<br /></span><span style="font-size:100%;">Låt det svälla en stund och blanda sedan allt.<br /></span><span style="font-size:100%;">Platta ut på en plåt. Grädda!<br /></span></div><span style="font-size:100%;"><br />Jag skar med pizzakniv innan jag gräddade min kaka</span><span style="font-size:100%;"> och fick 8 knäckebröd, men jag kunde gjort den tunnare och fått fler.</span><span style="font-size:100%;"><br /></span><div style="text-align: center;"><span style="font-size:100%;">Lycka till och smaklig spis<br /></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size:100%;">KraM<br /></span></div>Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-29297175151951861342011-01-24T22:02:00.001+01:002011-01-24T22:02:39.614+01:00Nä då, han ljuger inte!<p><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TT3o25rhnhI/AAAAAAAAAZs/VaQhgoCYX6g/s1600-h/Skaldeman%5B5%5D.jpg"><font size="3"><img title="Skaldeman" border="0" alt="Skaldeman" align="right" src="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TT3o3sukVBI/AAAAAAAAAZw/6dV8Ytw1E9A/Skaldeman_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="389" height="339"></font></a><font size="3">Jag håller fast och jag håller ut. Jag skippar kolhydrater och äter fett, fett, fett och en hel del protein. Det är en något annorlunda sak att äta sig ner i vikt än att viktväkta och jaga pluttar, färgploppar eller kalorier i största allmänhet. Tänkte att jag skulle visa min matcoach och en av de böcker som jag bläddrar i så ofta, så ofta. </font></p> <p><font size="3">Skaldeman före och efter en tid på sin egenkomponerade “fettdiet”. Att tro att man blir fet av fett är lika dumt som att tro att man blir grön av grönsaker, säger han bland annat. Nu får han plats i ett av byxbenen! Så längt har jag inte tänkt att gå men en liten bit ditåt!</font></p> <p><font size="3"> </font></p> <p><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TT3o4b6AXMI/AAAAAAAAAZ0/DA3jl5EVf08/s1600-h/GI-NOLL-bibeln%5B7%5D.jpg"><font size="3"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="GI-NOLL-bibeln" border="0" alt="GI-NOLL-bibeln" align="left" src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TT3o54P56BI/AAAAAAAAAZ4/Psi69LkDdsw/GI-NOLL-bibeln_thumb%5B5%5D.jpg?imgmax=800" width="346" height="507"></font></a><font size="3">Man kan äta massor av gott utan att äta kolhydrater. Man kan dock inte äta potatis, rotfrukter, pasta, ris eller bröd. Svårast hittills har det varit att skippa brödet. Man kan ju ta en skiva ost och bre smör på den och sedan låtsas att man käkar smörgås, men jag är inte fullt så lättlurad. Jag försöker istället att hitta annant som kan ersätta mackan. Det har resulterat i att jag dricker llite mindre kaffe än tidigare och det lär bara vara en fördel. Jag har hittat massor av goda gröna eller röda tesorter som känns snälla för magen och som värmer gott när jag känner mig sugen. </font></p> <p><font size="3">I den här boken finns råd och dåd, men det är ändå på nätet som jag får mest inspiration. Här en kul sida tillexempel:</font></p> <p align="center"><a href="http://fetthajja.blogspot.com/"><font size="3">http://fetthajja.blogspot.com/</font></a><font size="3"> </font> <p><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TT3o6cBVunI/AAAAAAAAAZ8/GiVC8iQVPZM/s1600-h/Fetthajja3%5B6%5D.jpg"><font size="3"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Fetthajja3" border="0" alt="Fetthajja3" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TT3o7E9HCeI/AAAAAAAAAaA/L2JXBhS_X0o/Fetthajja3_thumb%5B4%5D.jpg?imgmax=800" width="514" height="288"></font></a></p> <p><font size="3">Skaldeman säger att man inte ska gå ner mer än ett halvt kilo i veckan om man vill att huden ska hänga med i stället för att hänga lös. Jag ligger bra till där! Jag har fyra veckor tillgodo innan jag underskrider det halva kilot. Det är nog så för de flesta – att man tappar rejält till att börja med och sedan saktar viktnedgången in. Men som sagt, det går åt rätt håll! Första veckan pinkade jag ut en massa överflödsvatten och minskade 2½ kg på vågen. Sedan har det inte gått lika fort, men jag har minskat i omfång på ett bra sätt. Jag tror att måttband är bättre än våg när det gäller att mäta framgångar i att äta sig smal. </font></p> <p><font size="3">Nu är det strax dags att söka upp kudden och i morgon är det slut på min tredje vecka på bokstavsdieten. Tiden går fort när man har roligt! Det är roligt när man gör framsteg. Skaldeman och tiden hjälper till!</font></p> <p align="center"><font size="3">Må gott!</font></p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-32154619159384015852011-01-20T23:02:00.001+01:002011-01-20T23:02:57.624+01:00En vacker vinterdag på min ö.<a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiwx1FXi-I/AAAAAAAAAYI/eJJHOe3uSyw/s1600-h/motljus-och-rimfrost.%5B6%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="motljus-och-rimfrost." border="0" alt="motljus-och-rimfrost." align="right" src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw1fGwz8I/AAAAAAAAAYM/grIvO1KIBAQ/motljus-och-rimfrost._thumb%5B4%5D.jpg?imgmax=800" width="486" height="590"></a> <p><font size="3">Jag väcktes av månen flera gånger i natt. Inte vet jag varför men jag sover aldrig bra när månen är full. Tidigt i ottan</font><font size="3"> stod han precis utanför sovrumsfönstret och lyste mig rakt i ansiktet. Jag bestämde mig för att det fick vara slutkämpat med den här natten och klev ur sängen. </font></p> <p><font size="3"><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw2pdQSzI/AAAAAAAAAYQ/hmuINuvDUKQ/s1600-h/vinterdag-008%5B4%5D.jpg"></a></a>Efter att ha pussat maken och dottern farväl och stängt dörren efter dem tog jag itu med morgonyogan. Jag tar ett pass medan solen sakta stiger, jag vaknar lugnt och fint och själen kommer på plats utan några större åthävor. En dusch och några muggar kaffe på det och jag är redo att carpa! Diem alltså.</font></p> <p><font size="3">Idag var den var inte svårfångad, eftersom kameran skrek att den ville bli använd.</font></p> <p><font size="3">Dagen var så strålande vacker att jag inte bara borde gå ut – jag ville <a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiwx1FXi-I/AAAAAAAAAYU/RqOPvaC81-Q/s1600-h/motljus-och-rimfrost.%5B2%5D.jpg"></a></a>också! En sak som inte infaller så ofta när det är kallt och halt.</font></p> <p><font size="3"><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw2pdQSzI/AAAAAAAAAYQ/hmuINuvDUKQ/s1600-h/vinterdag-008%5B4%5D.jpg"></a></a>Det blev ingen lång promenad men jag kom i varje fall utanför dörren. <a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw5b0tMiI/AAAAAAAAAYY/9gdLP1Ee-6M/s1600-h/L%C3%B6v-med-rimfrost.%5B2%5D.jpg"></a></a></font></p> <p><font size="3"><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw2pdQSzI/AAAAAAAAAYQ/hmuINuvDUKQ/s1600-h/vinterdag-008%5B4%5D.jpg"><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw2pdQSzI/AAAAAAAAAYg/zUTpvprRKvI/s1600-h/vinterdag-008%5B17%5D.jpg"><img title="vinterdag-008" border="0" alt="vinterdag-008" align="left" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8G7zjuxcg5EROqBE5NtwhTPJeQInHqMqqD114s0D9H6jQWvDznRNcpQS1GOxSaXRj9t6Q5azwgDhyjUew5ALLOc-fjV7bsBvijWL0OPDByNJcwZzYLJTcAZbRlPx2utI4WkcPZFmdig92/?imgmax=800" width="502" height="378"></a></a> </font></p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3">Bäckravinen kan vara hänförande även på vinterhalvåret även om jag föredrar när vitsipporna blommar och ormbunkarna slår ut sina gröna små vingar. Det var vackert idag! </font></p> <p><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw8NwHq8I/AAAAAAAAAYo/eFvYXgl5GYE/s1600-h/spikmatta%5B2%5D.jpg"><font color="#4d4d4d" size="3"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEieVZ9qdvGUlBQJMhRmYxc-T9E93ebPGhLxFT6eYMbtVwASrwMhpZKydbXnmWGjGH4bBYJ_qeiqq2_HlIMssXd5U8GvJO0YKR5qIu8yeMVoxZYhX5rQHYtH79PjkaqKHIcvcABCAYYSGIor/s1600-h/L%C3%B6v-med-rimfrost.%5B6%5D.jpg"><img title="Löv-med-rimfrost." border="0" alt="Löv-med-rimfrost." align="right" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdS0jlzb4cB2sqAIkfcTgfvIBazzrvhyAtW5Zl6Y4v3fMgCdKBKbxWY7Mei7mwvpvwfpJXZ8ecT_FBypwr9F-a3_FeSIktB0BhkfxJogw0vvtHf2J-6nU_KzRJYCGn_a1ZrDjEwWuU533a/?imgmax=800" width="520" height="392"></a></font></a></p><font size="3"></font> <p><font size="3"> </font><font size="3"> </font><font size="3">När jag kom hem blev det varm vetekudde över höfterna och ryggläge på spikmattan. Jag somnade gott och sov en bra stund. </font></p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3">Kan någon fatta att det går att somna med naken hud mot de här vassa plastpiggarna? </font><font size="3">Jag kan, (somna alltså) men så är jag väl sällsynt hårdhudad!</font></p> <p align="center"><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw8NwHq8I/AAAAAAAAAY4/svF4QfY5vh8/s1600-h/spikmatta%5B5%5D.jpg"><font color="#4d4d4d" size="3"><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw8NwHq8I/AAAAAAAAAY8/Ax_yMGhFlyI/s1600-h/spikmatta%5B7%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="spikmatta" border="0" alt="spikmatta" src="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw_NYq-xI/AAAAAAAAAZE/W4HIIngQpIg/spikmatta_thumb%5B5%5D.jpg?imgmax=800" width="280" height="280"></a></font></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiz0XhD2CnJoNKi6friulEh3f_99cz6ROueXlTx_NQviaZBx5mIeS11R619BFYBYX8xfvhm9sVFw3paIBspQNKj2favtJMHDwSKh_vMbjWfckoLb6Nyjv8RW6LavPSzOs_t3kiWNQBfEKTo/s1600-h/spikmatta%20hel%5B4%5D.jpg"><font color="#4d4d4d" size="3"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZK2X-PK-mY_M8O-j4SJG6I2c4IQFxwzN2xkGkn2cGue6ubzjoyCjyYjZ1UWLkEV3CX3KyHy6t8SOqKm_KUnIHfJusPm8W89j1DD9vkPajJRA8hqNEw_yZm9OzV6ApwRFkbLuFJB_gdynL/s1600-h/spikmatta%20hel%5B5%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="spikmatta hel" border="0" alt="spikmatta hel" src="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTixCPAytNI/AAAAAAAAAZQ/TPJI3q-6SSY/spikmatta%20hel_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="281" height="281"></a></font></a></p> <p><font size="3"> </font></p> <p align="center"><font size="3">Nu är det kväll i vår trädgård och nu är det kväll i vårt hus. </font></p> <p align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh06QUTgdi4czOo9HAh1DmLxO63JeIoV6q5EkdpVf3UZ-VLu1VzU35Wzjicjtvyrgs8X23hYmacWR0eKbwARs727NZEW8EuQoy-rtQonQR4R-aN98WfDZVBvnQ9XJOB-eg7g1ps7nqf42Jt/s1600-h/Vinterkv%C3%A4ll.%5B9%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Vinterkväll." border="0" alt="Vinterkväll." src="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTixD5LYoqI/AAAAAAAAAZg/aWcYNNERt5k/Vinterkv%C3%A4ll._thumb%5B5%5D.jpg?imgmax=800" width="825" height="619"></a></p> <p align="center"><font size="3">Dags att plocka bort spikmattan ur sängen för nu ska det sovas på riktigt. </font></p> <p align="center">Må livet gå varsamt fram med er!</p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font></p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTiw8NwHq8I/AAAAAAAAAY8/Ax_yMGhFlyI/s1600-h/spikmatta%5B7%5D.jpg"></a></font> </p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3"></font></p> <p><font size="3"></font></p> <p><font size="3"></font></p> <p><font size="3"></font></p> <p><font size="3"></font></p> <p><font size="3"></font></p> <p><font size="3"></font></p> <p><font size="3"></font></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-61711529540035063502011-01-16T17:38:00.006+01:002011-01-16T17:52:25.611+01:00Fototriss Tema TID<div style="text-align: center;"><span style="font-size:180%;">Tema tid!<br />Hur tusan skildrar man tid på bild?<br />Svårt och utmanande tänker jag.<br />Jag gör det enkelt för mig och fotograferar samma tulpan vid tre olika tidpunkter!<br /><br />Vacker, vackrare, vackrast?<br /><br />Precis som människan bär den tidens tecken i sitt ansikte.<br /><span style="color: rgb(255, 0, 0);"></span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1xbLLbGlxBxG5hP7-SRCLO8PLDPSGUGOC4REnCU37mP5PPxUEVK7r5MUzGpHj3cF3CjB0UHmUqATEuav_8hkLK8UTuhU9uMZy-GCKqw9vpo-QcVK9cFLr1wvy4HwgS3lnDUo1bHe68uqH/s1600/tid-1.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 410px; height: 546px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1xbLLbGlxBxG5hP7-SRCLO8PLDPSGUGOC4REnCU37mP5PPxUEVK7r5MUzGpHj3cF3CjB0UHmUqATEuav_8hkLK8UTuhU9uMZy-GCKqw9vpo-QcVK9cFLr1wvy4HwgS3lnDUo1bHe68uqH/s400/tid-1.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5562825208907784834" border="0" /><span style="font-size:180%;"><span style="color: rgb(255, 0, 0);"></span></span></a><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVn6YcaoqNne8o5g1lQw7n5PDV2PFTpUUbODR4NzZlQl-Tjx2uChn0CSQDrxToapJurtY_uPzmTq-p8Ug3Hwq_jr9_9dDW8caj9VjQUz57xArv63Yz8yTGEgPxkB3XFmKSlSuz9v0SDJlh/s1600/tid-2.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 405px; height: 540px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVn6YcaoqNne8o5g1lQw7n5PDV2PFTpUUbODR4NzZlQl-Tjx2uChn0CSQDrxToapJurtY_uPzmTq-p8Ug3Hwq_jr9_9dDW8caj9VjQUz57xArv63Yz8yTGEgPxkB3XFmKSlSuz9v0SDJlh/s400/tid-2.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5562825563985719874" border="0" /><span><span style="font-size:180%;"></span></span></a><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBjF46VXiwwHhCgxkgRANLErXq2QOASZGby1BpoDgcp8wa1YCe8_p8JMyTQf0u1IR8ldqD8NEAa5H7CIOx2Np1Rw12gVU5KZa8m7afOqXFVkd8JyaQ4qw-KcXx6XzOg2fJNNN2n3ugrPAT/s1600/tid-3.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 407px; height: 541px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBjF46VXiwwHhCgxkgRANLErXq2QOASZGby1BpoDgcp8wa1YCe8_p8JMyTQf0u1IR8ldqD8NEAa5H7CIOx2Np1Rw12gVU5KZa8m7afOqXFVkd8JyaQ4qw-KcXx6XzOg2fJNNN2n3ugrPAT/s400/tid-3.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5562825734288670370" border="0" /></a><span style="font-size:100%;"><a style="font-weight: bold; font-style: italic;" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1xbLLbGlxBxG5hP7-SRCLO8PLDPSGUGOC4REnCU37mP5PPxUEVK7r5MUzGpHj3cF3CjB0UHmUqATEuav_8hkLK8UTuhU9uMZy-GCKqw9vpo-QcVK9cFLr1wvy4HwgS3lnDUo1bHe68uqH/s1600/tid-1.jpg">Fler tematolkningar hittar du <span style="color: rgb(255, 0, 0);"></span></a><a style="color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold; font-style: italic;" href="http://fototriss.blogspot.com/">här</a><span style="font-weight: bold; font-style: italic;">.</span> </span><br /><br /></div><div style="text-align: center;"><span><span style="font-size:180%;">KraM</span></span><br /></div>Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-49401222869414210012011-01-15T17:49:00.001+01:002011-01-15T17:49:50.503+01:00Det där med nöjeskonto.<p><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQCj_miJI/AAAAAAAAAWw/RN0SXm8iMlQ/s1600-h/sedlar%5B4%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="sedlar" border="0" alt="sedlar" align="right" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQDC9nmUI/AAAAAAAAAW0/WmczZktkQbA/sedlar_thumb%5B2%5D.jpg?imgmax=800" width="219" height="240"></a><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQDXyNdFI/AAAAAAAAAW4/DUmWpIV4kk4/s1600-h/woman-reading-budget_%7Evl0007b059%5B4%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="woman-reading-budget_~vl0007b059" border="0" alt="woman-reading-budget_~vl0007b059" align="left" src="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQEDtiChI/AAAAAAAAAW8/bZI23jb8Obg/woman-reading-budget_%7Evl0007b059_thumb%5B2%5D.jpg?imgmax=800" width="240" height="224"></a>Aldrig i mitt liv har jag gjort en budget, men idén är kanske inte så dum. Jag är av den sorten som klarar mig ganska bra om jag har ont om pengar och lite bättre om jag inte har det. Det brukar liksom lösa sig. </p> <p>I en budget ska det vara balans. Summan av in och ut bör gå ihop, annars kan det gå åt pipsvängen, säger den vise och gör upp sin budget. </p> <p>Fasta utgifter, matkonto, klädkonto, nödvändigheter, sparkonto, oförutsett och sedan då nöjeskonto. Det låter bara så fruktansvärt tråkigt, det där med budget!</p> <p><a href="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQEi91rvI/AAAAAAAAAXA/MKiCfOwLKWw/s1600-h/budget-analyst-career-guide%5B9%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="budget-analyst-career-guide" border="0" alt="budget-analyst-career-guide" align="right" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQFObn_TI/AAAAAAAAAXE/bIOyP7D2w3E/budget-analyst-career-guide_thumb%5B7%5D.jpg?imgmax=800" width="364" height="240"></a>Jag är nästan aldrig ute “i svängen” och roar mig, så om det är sådant som menas så skulle jag inte behöva ha något nöjeskonto. Meeeeen; Jag roar ju mig rätt mycket ändå. </p> <p>När jag köper tyger brukar jag säga “Det får gå på nöjeskontot!” Likadant när jag köper annat nödvändigt för att kunna pyssla och påta och fixa och greja. Problemet är att jag är road av en massa olika saker. Loppisbesök går definitivt under rubriken “nöjen” och ibland belastar de inte kassan i någon större utsträckning, så det må vara hänt! </p> <p><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQGG-R-sI/AAAAAAAAAXI/k0S9wa9nHec/s1600-h/Pengar%5B4%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="Pengar" border="0" alt="Pengar" align="left" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQGpeBWuI/AAAAAAAAAXM/AcNXKpCJq-E/Pengar_thumb%5B2%5D.jpg?imgmax=800" width="240" height="160"></a>Panduro, tygaffärer, garnaffärer, pappershandeln, boklådor ……… är dessvärre inte riktigt lika snälla när man kommer till kassan. Men har man min läggning så får man ta den smällen, eller de smällarna snarare. För att kunna roa mig behöver jag inte bara material att jobba med, jag behöver dessutom verktyg. Ojojoj! Det kan bli stora poster i en budget! Icke nödvändiga utgifter, men lite får man väl ändå unna sig! Det får gå på nöjeskontot!</p> <p>Jag syr, stickar och virkar för att det är kul, jag målar lite akvarell då och då, jag håller på lite med silversmide och annan typ av smyckestillverkning, jag är road av att jobba med keramik ………… Till allt detta har jag skaffat bra redskap. <a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQG2JuYBI/AAAAAAAAAXQ/zaLB-mH83J4/s1600-h/Hand-m-sedlar%5B8%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="Hand-m-sedlar" border="0" alt="Hand-m-sedlar" align="right" src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQHdg_sdI/AAAAAAAAAXU/oiBTzeaJTdU/Hand-m-sedlar_thumb%5B6%5D.jpg?imgmax=800" width="211" height="224"></a>Jag inser att mitt nöjeskonto är rejält stort och att det slukat rätt mycket pengar under åren som gått! Fast symaskiner äter inte bröd och inte blir det skinn på dem heller. Detsamma gäller penslar, små tänger, stickor, virknålar, sybågar, filtnålar……… </p> <p><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQIAJWwyI/AAAAAAAAAXY/tjpc92pi-VE/s1600-h/Ture.%5B10%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="Ture." border="0" alt="Ture." align="left" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQIsDpPVI/AAAAAAAAAXc/w9eCdPgeRpg/Ture._thumb%5B8%5D.jpg?imgmax=800" width="275" height="364"></a> </p> <p> </p> <p>Mina senaste nya prylar på det här området är just filtnålar. Vassa långa nålar med små hullingar på. Man sticker dem i tovad ull för att forma eller dekorera. Det är väldans kul! Jag gjorde en halvfärdig uggla på Vidar, den första söndagen där. Sedan blev jag ju tvungen att köpa filtnålar för att kunna göra “Ture” färdig när jag kom hem.</p> <p> </p> <p> </p> <p><a href="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQJTX-fvI/AAAAAAAAAXg/VcQ-Kp4W--A/s1600-h/Ulltottar.%5B13%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Ulltottar." border="0" alt="Ulltottar." src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQJxqhxCI/AAAAAAAAAXk/ZdXDXtVkMoI/Ulltottar._thumb%5B11%5D.jpg?imgmax=800" width="416" height="314"></a>Lika bra att jag köper lite tovad ull också när jag har möjlighet, tänkte jag och satte allt på nöjeskontot.Nu har jag stickat ett par riktigt gråtråkiga vantar i raggsocksgarn och piffat upp dem med lite filtning med hjälp av nålarna och den vackra ullen jag köpte i Järna. Inte nödvändigt men roligt! Tack och lov för nöjeskontot!</p> <p><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQKkoosCI/AAAAAAAAAXo/3eElNWOTwPI/s1600-h/Vantar-med-filtat-m%C3%B6nster.%5B4%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="Vantar-med-filtat-mönster." border="0" alt="Vantar-med-filtat-mönster." src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TTHQLcNufOI/AAAAAAAAAXs/LasWoonmavI/Vantar-med-filtat-m%C3%B6nster._thumb%5B2%5D.jpg?imgmax=800" width="937" height="235"></a></p> <p align="center">En budget är kanske en bra idé, trots allt!</p> <p align="center">Ha det!</p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-5376912754392818452011-01-13T14:18:00.001+01:002011-01-13T14:18:22.566+01:00Lite om skratt och lite om tulpaner.<p align="center"><font size="3">“Allt man upplever och tror sig vilja skriva om vill inte alltid bli nedskrivet”. </font></p> <p align="center"><font size="3">Så skrev vännen Anna i sin kommentar till min förra blogg.</font></p> <p align="center"><font size="3">Så vist och så sant!</font></p> <p><font size="3"> </font><a href="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TS77gFp5j2I/AAAAAAAAAWI/HHA4ymFZnPg/s1600-h/Innerg%C3%A5rden-p%C3%A5-Vidarklinike%5B4%5D.jpg"><font color="#4d4d4d" size="3"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Innergården-på-Vidarklinike" border="0" alt="Innergården-på-Vidarklinike" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TS77hJpyqRI/AAAAAAAAAWM/_Brxjj2xCwU/Innerg%C3%A5rden-p%C3%A5-Vidarklinike_thumb%5B2%5D.jpg?imgmax=800" width="669" height="418"></font></a></p> <p><font size="3">När jag for iväg till Vidar hade jag inte en aning om vad det skulle innebära. Eftersom de är specialister på stressrelaterad sjukdom och enligt dem själva försöker “se människan i sin sjukdom” hade jag nog tankar på att det skulle bli en del rotande i själ och minnen. Jag vet att jag har en hel del i livet som är ogråtet. Inte obearbetat eller undanskuffat utan bara just ogråtet. En del sorg som inte har med död och förlust att göra och som därför på ett plan inte känns OK att gråta över. Svälja och gå vidare, om jag säger så.</font></p> <p><font size="3"> </font><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TS77hofZRHI/AAAAAAAAAWQ/9hMt8b5XH1A/s1600-h/En-enda-droppe.%5B7%5D.jpg"><font color="#4d4d4d" size="3"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="En-enda-droppe." border="0" alt="En-enda-droppe." src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlOxuNMOZSquqbsokoe1Lxw1xuaeZap-VUQAHTGQHx03sTwEiOikryzuagVsQMDyDMne8fnAdGYyhNu932BUBGl3RnGIZvay-2DdCKpTD-cIPEPwfOhM0oGJg60vxIc4WMDJR2asKU2u8I/?imgmax=800" width="535" height="555"></font></a></p> <p><font size="3">Jag tänkte att det första som kommer att hända är att jag storgrinar ett antal dagar för att sedan sakteliga kunna ta mig tillbaka till mig själv. Men Icke!! Det första som hände var att jag kom tillbaka till mitt skratt. Skrattet som börjar i tårna och som bubblar upp genom hela kroppen och fyller varenda cell med en slags champagneyra. </font></p> <p align="center"><font size="3">Jag skrattade och skrattade och skrattade.</font></p> <p><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TS77i7Q8aCI/AAAAAAAAAWY/wS-vluoJjBQ/s1600-h/%C3%84ngel%5B7%5D.jpg"><font color="#4d4d4d" size="3"><img style="border-right-width: 0px; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="Ängel" border="0" alt="Ängel" align="left" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TS77jLnKx8I/AAAAAAAAAWc/d14Pq6QJ07o/%C3%84ngel_thumb%5B5%5D.jpg?imgmax=800" width="305" height="567"></font></a><font size="3">Så där som man bara gör när man är riktigt utan hämningar och sociala begränsningar. Vi satt i dagrummet, ett gäng medpatienter och jag, en kväll och jag råkade få håll i Marc Levengoods bok “Gamla tanter lägger inte ägg”. En bok som är fullproppad av citat från barn som funderar över livets stora frågor. Jag satt och läste och fnissade för mig själv och nyfikenheten hos tjejerna runt mig kunde inte stillas med mindre än att jag läste högt. Det hela utvecklade sig till en skrattfest utan dess like. Hela situationen var skrattbar på något sätt. Jag tyckte att det mesta i boken var så komiskt att jag skrattade högt när jag skulle läsa och jag tror att den allmäna stämningen gjorde att skrattsalvorna ekeade mellan väggarna i korridorerna. Jag misstänker att mina medsystrar skrattade mycket åt mig som tyckte att detta var så roligt att jag nästan dog. Men sådant får man ta. Stämningen var på topp och så har jag inte garvat på åtminstone fyra år. Det fanns tydligen mer oskrattat än ogråtet i mig! Jag var överraskad och glad att detta var det första som skulle upp och ut!</font></p> <p><font size="3"> </font></p> <p> </p> <p><a href="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TS77kM_WmKI/AAAAAAAAAWg/XlSG7U7xCwE/s1600-h/Nyponblad%5B6%5D.jpg"><font color="#4d4d4d" size="3"><img style="border-right-width: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: 0px; border-left-width: 0px; margin-right: 0px" title="Nyponblad" border="0" alt="Nyponblad" align="right" src="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TS77k4N9e-I/AAAAAAAAAWk/GJl1BBHSnws/Nyponblad_thumb%5B4%5D.jpg?imgmax=800" width="390" height="517"></font></a><font size="3">Tänk vad fel man kan ha ibland när man tror att man vet hur saker och ting förhåller sig. Det blev inte mycket gråtet där på kliniken – men mycket skratt blev det. Jag sänder en tanke till alla goa tjejer som deltog i denna skratt-terapi som blev en återkommande punkt om kvällarna. Otvunget och öppet för den som ville och orkade vara med.</font></p> <p><font size="3">Här hemma har min vardag börjat rulla. Jag är nu inne på min tredje ensamma dag och jag börjar få lite ordning på mina tankar. Det blir inte mycket gjort men jag har framtiden för mig – annars kan det lika gärna vara ogjort.</font></p> <p><font size="3">Maken kom hem tidigt i tisdags och undrade om jag varit iväg till Blomsterlandet som jag hade pratat om. När jag svarade nej, föreslog han att vi skulle ta en gemensam tur in till stan. Det var ett sådant erbjudande man inte kan tacka nej till!</font></p> <p><font size="3">-Jag ska köpa en stor bukett tulpaner och låtsas att jag har fått dem av någon som tycker mycket om mig, sa jag när vi satt i bilen. –Bra! sa maken.</font></p> <p><font size="3">Jag valde två tiopack och la i kundvagnen och när jag botaniserade vidare bland krukor och blingbling tröttnade maken och bestämde sig för att vänta på mig utanför affären. Han tog upp tulpanerna och stolpade iväg mot kassan så jag behövde varken köpa dem eller låtsas att jag fått dem. Som de flesta män är han inte tankeläsare min käre man, men han förstår en liten fin vink när han får den serverad i rätt läge!</font></p> <p align="center"><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TS77l0ABVWI/AAAAAAAAAWo/mBisi6lcK8w/s1600-h/tulpaner-001%5B5%5D.jpg"><font color="#4d4d4d" size="3"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="tulpaner-001" border="0" alt="tulpaner-001" src="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TS77nShzNbI/AAAAAAAAAWs/yIggSpqOJUI/tulpaner-001_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="720" height="540"></font></a><font size="3"> Ha det kära vänner!</font></p> <p align="center"><strong><font size="7">KraM.</font></strong></p> <p><font size="3"></font></p> <p><font size="3"></font></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-6862119208645423507.post-19557923216728791542011-01-08T14:46:00.001+01:002011-01-08T14:46:30.352+01:002011. Nytt år. Nya möjligheter.<p><font size="3">Så sitter jag då här framför datorn för att äntligen få till en liten blogg om hur livet går.</font></p> <p><font size="3">Jag vet inte riktigt vad som hände när jag kom hem från Vidar. När jag var där var jag så sugen på att dela med mig av vad som hände. Skrivklådan forsade genom fingrarna och jag längtade efter att få rejäl tid att umgås med tangentbordet. Väl hemkommen var det fullständigt omöjligt att samla ihop ord för att förklara vad de tre veckorna gjorde i mig. Jag har fortfarande inte den rätta känslan att beskriva det så det får anstå, åtminstone en tid framöver.</font></p> <p><a href="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TShqm1v62-I/AAAAAAAAAVo/oezYF3rldtc/s1600-h/Snart-ska-den-dansas-ut%21%5B5%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto" title="Snart-ska-den-dansas-ut!" border="0" alt="Snart-ska-den-dansas-ut!" src="http://lh6.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TShqnpMTbyI/AAAAAAAAAVs/FlovyBX9lsI/Snart-ska-den-dansas-ut%21_thumb%5B3%5D.jpg?imgmax=800" width="835" height="362"></a> <font size="3">När jag kom hem till min verklighet igen var redan första advent förbi och julen kom fortare än jag fattade. Julen byttes till nyår och genast var treddondagen här. Nu har vi sopat bort spåren efter alla helger och vardagen nalkas. </font></p> <p><a href="http://lh3.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TShqoJsKkjI/AAAAAAAAAVw/jzdi1nDkqNM/s1600-h/Ny%C3%A5rsdukning%5B6%5D.jpg"><font color="#4d4d4d" size="3"><img style="border-right-width: 0px; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="Nyårsdukning" border="0" alt="Nyårsdukning" align="left" src="http://lh5.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TShqoq1K78I/AAAAAAAAAV0/QGqni7yyoT4/Ny%C3%A5rsdukning_thumb%5B4%5D.jpg?imgmax=800" width="352" height="565"></font></a></p> <p><font size="3"></font> </p> <p><font size="3">Jag tycker att advent är en härlig tid, jag gillar att julpynta och tycker att det är härligt att fira in ett nytt år. Men nu är jag mätt på helger och firande för en ganska lång tid, det är ett som är säkert. På måndag återgår ordningen till den normala och jag har en massa vardagar för mig själv. </font></p> <p align="center"><font size="5">Det ska bli underbart!</font></p> <p><font size="3">Det beror inte på att jag inte gillar min familj, utan på att jag behöver ha det tyst omkring mig större delen av dagen för att kunna fungera någorlunda väl. Jag ser fram emot tysta dagar. Jag ser fram emot att kunna tänka en tanke klart, utan att bli avbruten av oplanerade ljud. Jag ser fram emot att kunna koncentrera mig, fri från ständigt pågående ljud som tar min hjärna i anspråk. </font></p> <p><font size="3">När jag skriver detta inser jag hur knäpp jag egentligen verkar. Man kan tro att jag helst vore en ensam eremit i en jordhåla långt från all ära och redlighet. Det är inte riktigt sant. Jag tycker om att finnas i ett socialt sammanhang och jag tycker om att umgås med andra människor. Samvaro med andra är viktigt för mig, men jag klarar inte av för mycket i taget. Här gäller det att gilla läget och anpassa sig efter sina resurser. Nu har jag under lång tid bara gjort sådant som sitter i ryggmärgen. Städat, lagat mat, diskat och sedan slappat i görligaste mån. Så har jag stickat sockor och vantar, för då behöver jag inte tänka i någon större omfattning. </font> </p> <p><font size="3">Nu längtar jag efter att ta itu med min kreativa sida! Jag är så sugen på att skära tyger och skapa stora vackra lapptäcken. Jag är sugen på att gå igenom skåp och lådor för att se om jag kan leva utan något av allt det som vi har undanstoppat. Rensa och slänga är inte min bästa gren, men jag är sugen på att försöka. Jag brukar få sådana anfall med jämna mellanrum och nu pockar det alltså på igen. Sådana aktiviteter är inte tänkbara om jag inte har tiden för mig själv. Det är mycket tänkande och många svåra beslut att ta om man ska rensa! Hujedamig vad knäpp man kan vara!</font></p> <p> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI1KUrcM03eA4DBnZy7wMmDcpU744FBVZk6jO6DYEqQFMa04MuQjiXv2ZnOrTGKNlaHPz5f1_z5QRb1HTKnt4KKbPlFmm5SGHS7LLOqE0S_zdWl95uplqbT-DZiC2BNPVaw9pmOQefbiiZ/s1600-h/%C3%85n-Hen-i-fruset-tillst%C3%A5nd.%5B4%5D.jpg"><img style="border-right-width: 0px; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="Ån-Hen-i-fruset-tillstånd." border="0" alt="Ån-Hen-i-fruset-tillstånd." src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9Jw5sUxjbRQL1hWC4HX1td8-NUyG_0nXV2E09iHYdgm7q4vmdeDwLzkJb2apHi3wc2JmQMwOXXU09Ms_hc1dMZdkMVp5ICA7PHUi55cCegM4OL4Ujw5ddUQlO9cU4Sok-WeUCC4MM_KE1/?imgmax=800" width="584" height="468"></a></p> <p><font size="3">Mitt nya år har jag inlett med Skaldemans “GI-NOLL”-diet. Jag ska bara äta fett och protein en tid framöver för att se om jag står pall för det och lyckas göra mig av med ett stort antal överflödskilon. Den gode mannen hävdar att man inte kan bli fet av att äta fett. Det är nämligen så att det är insulin som slår på fettlagringssystemet hävdar han, och insulin frigörs i kroppen så fort man sväljer en kolhydrat. Låter man bli kolhydrater så knaprar kroppen av fettlagret mellan måltiderna och man förlorar sin överflödiga isolering. Tänk om det är så enkelt! Värt att pröva är det definitivt, säger jag som har bantat bort drygt tjugo kilo vid två olika tillfällen. Då räknade jag kalorier, mätte och vägde som en besatt. Nu äter jag fett och protein när jag är hungrig och bryr mig inte ett endaste dugg om kaloriräkning och liknande. Jag antar att jag kommer att dela med mig av eventuell framgång. Om det är alldeles tyst på viktfronten så beror det på att Skaldeman är en lögnare!</font></p> <p align="center"><font size="3">Är det någon som vågar sätta en peng på att jag kommer att lyckas?</font></p> <p align="center"><font size="3">Kanske den nya sedeln “tvåhundring”? </font></p> <p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_03ASbCm5Oq8AzrbkVRug_FaKGyaXZ4jinAi0wnH5gZ7TCtkjRanDpAriRvqCrTaL8b8jsp-e6DO3wd68Pq3JxPTfqmUAC4ExqmD2NPfZGUa7dZxMkhJegYAfyJQqxCahT9SmwOTbB-A9/s1600-h/Tv%C3%A5%20hundar%20kronor.%5B6%5D.jpg"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px" title="Två hundar kronor." border="0" alt="Två hundar kronor." src="http://lh4.ggpht.com/_2xJNxO3wPvw/TShqtQietII/AAAAAAAAAWE/ng2VlxFkSmg/Tv%C3%A5%20hundar%20kronor._thumb%5B4%5D.jpg?imgmax=800" width="791" height="441"></a> </p> <p align="center"><font size="3">Två hundar kronor – bilden har jag snott på nätet. I love that kind of humor!</font></p> <p align="center"><font size="3">Ta hand om er därute i Sveriges avlånga och snöiga land. </font></p> <p align="center"><font size="3">Här ösregnar det idag och är snorhalt. –Det är gott att ha ett hem att vara i! </font></p> <p align="center"><font size="7"><strong>KraM.</strong></font></p> Maritahttp://www.blogger.com/profile/08211322558059188572noreply@blogger.com15