Tankar och infall.


torsdag 17 november 2011

Ett par tankar om ständigt sparande.

Funderar allvarligt på när det gick överstyr på riktigt.

Jag menar, om det finns ett datum för när jag blev tokig.

Just nu letar jag efter mina akvarellfärger. Jag har väl lagt dem på något säkert gömställe. De är fullständigt väck. Försökte komma fram till alla lådor och skåp i mitt syrum och inser att det har gått för långt för länge sedan.

Det rummet är så fullt av allt möjligt så jag skulle kunna bjuda in alla jag känner på ett par års ständigt pysslande! Vi skulle kunna fylla en fyndshop med diverse alster och ha öppet i flera månader. Även om det var köpande kunder från morgon till kväll!Badklippa

Håhå jaja!

När jag plötsligt ser att jag dessutom har ett helt förråd av tomkartonger som jag har sparat ifall jag behöver något att förvara något annat i, då fick jag insikt i sjukdomsbilden. Stora lådor, små lådor, skokartonger, vackra lådor och fula pappkartonger. Alla sorter med ett gemensamt de är alla lika tomma!

Tro inte att boten kommer lika snabbt som insikten, NIX!

Jag borde förstås fylla de tomma kartongerna med grejer och sedan skicka av alltihop på tippen, men icke att jag kan få min kropp till detta!

Saker och ting kan komma väl till pass när man minst anar det.

Det händer väl alla att de plötsligt drabbas av insikten att de skulle vilja göra sig en liten torrfiltad tomte, sy om sin gamla mockajacka till en rejäl shoppingbag eller tillverka smycken på löpande band. Då är det bra att ha grejer på lut!

novembersol 029

Tänk om lusten skulle falla på när det inte går att få tag i nytt materiel och man inte KAN vänta. Mitt syrum är fullt av härliga ting och det är tryggt att veta!

Nu när jag håller på som bäst med att vara bild-och-formfröken får jag ständigt nya idéer om vad jag ska göra när jag kommer hem från jobbet. Tyvärr räcker energin bara till planer, men när jag får lite energi över så slipper jag i varje fall att gå och handla! Sanningen är väl tyvärr den att när jag väl har fått fram det jag ska använda, så har jag redan gjort av med nästa veckas energi också.

Droppe

Man blir nämligen matt av att leta! Ännu mattare riskerar man av att få sig en käftsmäll vad det gäller självinsikt. Men förresten; Jag kan leva med att vara lite tokig. Jag har vetat rätt länge att en eller annan skruv är lös och jag tycker att jag är OK ändå.

Om jag inte visste att jag har roliga projekt att sysselsätta mig med framöver då tror jag att jag skulle bli knäpp och det vore ju tråkigt!

 

Nu ska jag fortsätta att leta efter mitt färgskrin för jag har faktiskt köpt nya akvarellpapper. Jag kan nämligen inte komma ihåg var jag förvarar dem jag redan hade!

KraM

9 kommentarer:

  1. :)))) jag känner igen mig för jag har ju förlagt mitt minneskort till telefonen och hittar det inte.
    Däremot har jag rensat huset…. möblerna som är kvar ska en gubbe hämta tillveckan.
    Marita jag har kastat ALLT. Även förrådet med gamla spadar och alt annat eländes elände är tomt.

    jag känner mig dock pånyttfödd då jag slipper känn panik över alla förråd fyllda med saker som jag inte ens vet vad det är son jag inte ens behöver.

    Däremot ditt syrum tycker jag att du ska behålla precis som det är… du är en kreativ människa och en konstnär i mina ögon. Hoppas du hittar färgerna:)))) de r ju rätt dyra att köpa och papperna likaså, good luck min vän och jag gillar dig precis som du är KRAM KRAM

    SvaraRadera
  2. Du är inte tokig! I så fall är jag det också Här sparas det på det mesta. Släng ingenting!Det ÄR bra att ha. När jag flyttade så hivade jag massor med prylar som jag inte skulle behöva. Men med facit i hand så var det en miss.Nu saknar jag en hel del grejer. Tur att det finns loppis så man kan fylla på igen! Kram från LISA

    SvaraRadera
  3. Hej och go´ förmiddag Marita! Till viss del är vi nog alla lite småtokiga.
    Just nu är jag inne i en period tvärtemot det du beskriver. Jag röjer och slänger och får det ena utrymmet efter det andra tomt...
    Men utrymme är bra att ha, när man som jag gärna springer i diverse seconhandbutiker eller på någon loppis. Rätt som det är så är det fullt igen.
    Lycka till med letandet och hoppas att du får en bra helg!
    Dina bilder är som alltid toppenfina!
    Kram/SA

    SvaraRadera
  4. Ja du !! Spara eller inte spara är den stora frågan. Här har vi sorterat rätt bra men vi har ändå mycket kvar att ta i. Vinden till exempel.
    Men Marita jag håller helt och fullt med Eva. Låt allt i ditt syrum vara kvar så du kan skapa när andan faller på. Men det finns kanske andra ställen som du kan rensa. Vad vet jag :-) Alla har vi väl ställen där vi stoppar bra ha grejer som vi aldrig mer tar fram eller? Ja jag har då flera sån ställen :-) Men jag hoppas du funnit dina färger nu så du fått måla lite nu när du kände för det.
    Förresten kul att se dej på bloggen igen hjärtat.
    Nu önskar jag er där ute på Öa en riktigt go helg.
    Kramar OM ER gör VI

    SvaraRadera
  5. Du bara MÅSTE ju hitta igen dina färger! Själv sparar jag och sparar, men rätt vad det är kastar jag hejdlöst. Å andra sidan gillar jag inte alls pyssel så jag har inget behov av gamla tygbitar och garn (som jag gav bort när vi flyttade).
    Vilka otroligt vackra bilder! De ger lugn mage :)
    Kram!

    SvaraRadera
  6. Poltergeist är det som gömmer dina grejer ;-)jag skrev om dom häromdagen när allt jag letade efter var som bortblåst från jordens yta.Bra å ha-kartonger! Inget konstigt alls tycker jag som samlar på tomma burkar ifall jag skulle få lust att samla på nåt eller få för mig att starta en karamellfabrik *blink*.Lösa skruvar är bra...tänk om dom rostade fast?!Kreativitet måste ha lösa skruvar för att kunna flöda fritt!
    Varmaste kramen,sååå roligt att "se" dig :-)

    SvaraRadera
  7. Hmm..jag sparar inte jag är bara för lat för att ta mig iväg och kasta grejjerna, och så intalar jag mig själv att det kaaan vara bra att ha nån gång. Som en ursäkt...:)

    SvaraRadera
  8. Klart du ska ha kvar allt tills den dagen orken jämkar med kreativiten. Och alla dina bloggläsare är nog tacksamma för de där skruvarna, de gör ju dig till dig!

    Njuter av bilderna, igen...

    Kram!

    SvaraRadera