Tankar och infall.


fredag 10 september 2010

Rapport från ett vakuum.

Den ena dagen är den andra lik. De börjar, pågår och slutar. Livet fortsätter och jag är nästan inte delaktig.

Lite lagom hängig och utan lust låter jag tiden passera utan att jag sätter några större avtryck.

I hela mitt liv har jag haft en uppfattning om vad som varit min uppgift och vart jag varit på väg. Jag har gjort det jag varit bra på och jag har påverkat livet i den riktning jag har velat gå.

Faith.

Just nu är jag i händerna på handläggare som påverkar mitt liv utan att jag kan göra något åt det. Det känns märkligt.

Någonstans finns ändå tilltron till livet och jag börjar dagen med att sätta på mig berlocken som påminner mig om det. Faith. Varje dag hänger ordet om min hals och talar om för mig att det finns en framtid. Faith. Varje dag tänker jag att det räcker med att ta denna dagen idag. Faith. Varje dag upprepar jag att det inte är kört. Men det hindrar inte att jag är utan lust och med en misströstan som gnager i mig.

Höstklematis. Rosenknopp.

Jag väntar på besked och jag kan inte göra något annat under tiden. Inget annat än att fundera på hur jag ska hitta kraft att göra något bra av det beslut som kommer att tas. Vad beslutet än blir så måste jag på något sätt mobilisera kraft att möta det. I den bästa av världar kommer att bra besked och framtiden ter sig då åter ljus. Den andra ytterligheten är att jag står utan både arbete och ersättning framöver. Kommunen vill “göra ett avslut” på min anställning som jag har haft i 28 år. Det betyder att de vill att jag ska säga upp mig och att jag då får ett antal månadslöner som ersättning. Alternativet är kanske att bli uppsagd utan ersättning alls. Det valet är ett ickeval i mina ögon. Försäkringskassan säger att jag inte är sjuk nog och arbetsförmedlingen att jag inte är frisk nog! Håhå jaja!

påfågelöga

Det känns inte riktigt som att vingarna bär just nu och jag kastar mig inte ut i svindlande uppåtvindar precis. Kanske flyger jag igen om ett tag men nu lever jag i mitt vakuum och låter tiden gå.

Tack snälla ni för glada tillrop och snälla kommentarer både här och där. Så småningom hittar jag till era bloggar och orkar läsa och kommentera. Inte just nu – men så småningom!

KraM från en som………

Samlar kraft


14 kommentarer:

  1. Tack för dina ord...
    Du är inte ensam...

    Ibland är det sååå tung med allt, men ibland slut är bra början...

    Önskar Dig en fin helg och mycket ljus framöver :)

    Mvh Halina

    SvaraRadera
  2. Vännen även jag förstår att det just nu är alldeles för tufft för dej
    men på nåt sätt löser det sej och vi får verkligen hoppas på bästa sätt :)
    skickar dej styrkekramar i massor och som alltid finns du i mitt hjärta och i mina tankar
    kramar från Gnuttis

    SvaraRadera
  3. den här textsatrofen kommer till mig då jag läst din blogg...

    så nu sjunger jag den för dig...lyssna

    " Du vet väl om om att du är värdefull
    att du är viktig här och nu
    att du är älskad för din egen skull
    för ingen annan är som du "

    Ja du förstår vad jag menar. Ditt vakum förstår jag ...din oro förstår jag... din maklöshet förstår jag men jag vet inte hur du ska få ngn tröst just nu. Skitjobbig sits du är i ... jag hittar inag ord just nu...:(
    Kramar till dig och bara så du vet är dte många som tänker på dig fast det hjälper ju inte så mkt heller.
    Tror nog jag ska bomba din handläggare med blåbär ändå..KRAMAR

    SvaraRadera
  4. Hej och tack för din kommentar! Fy tusan för att behöva ha det på sätt som du beskriver. Är man sjuk så är man till dess att man blir frisk. Borde inte vara så förbaskat svårt för myndigheterna att förstå. Det verkar som att de numer är ute för stjälpa istället för att hjälpa.
    Många kramar här ifrån Vätterns kant! /SA

    SvaraRadera
  5. Och som vanligt så är det den "lilla" människan som hamnar i landet Vaccum....där inget händer förrän det blir ett besked...en explosion eller en implosion. Om det är nån tröst så är det håglöst och stiltje här med om än på ett annat plan...eller annan anledning. För mig har bara lusten försvunnit och jag vet inte varför...nåja, hoppas du inte får vänta för länge på besked. Inget kul att trampa luft för länge! Tänker på dig...kramen.

    SvaraRadera
  6. Kan inte bara stark önskan från alla dina vänner göra så att dom på FK föstår vad dom utsätter dej för och vakna upp. För tankarna är så starka på dej och din framtid nu från inte bara mej. Ingen borde utsättas för sånt här när man är sjuk.
    Texten som CW sjunger för dej stämmer jag in i hjärtat.
    Tack för vackra bilder som du bjuder på :-)
    KRAMAR OM SÅ INNERLIGT !!!

    SvaraRadera
  7. Jag känner sååå igen mig trots att jag inte alls väntar på några liknande besked, men jag har hamnat i något som jag inte vet vad det är när jag helst bara vill ligga på sängen och stirra i taket och livet i största allmänhet känns övermäktigt... Hoppas att det går över snart och jag hoppas massor att du ska få ett positivt besked från ena eller andra hållet. Beundrar dig som tar en dag i taget. Det är en styrka!
    KRAM!

    SvaraRadera
  8. En sak är säkert hur du mår eller inte mår så är du en fantastisk fotograf.
    Jag avundas dig inte att bli kastad som en vante emellan FS och AF.
    Det är så man blir riktigt F..B.....
    Jag lyssnade på han Kristdemokraten härom dagen och då höll jag på att gå i taket...Han är ju riktigt ute och cyklar...Jag tror inte han vet något om detta med ersättningar och sånt....
    Jag tänker på dig och hoppas att FS tar sitt förnuft tillfånga.
    Ha det så gott det går där ute och hälsa han med stort J...
    Massor av kramizzzar på dig din stackare.
    En tröst om det är någon är att du är inte ensam
    Min kompis har det precis likadant.

    SvaraRadera
  9. Söta du.. Nu har jag fått läst både dina och de andras ord här och jag blir så ledsen för din skull. Det gör ont att stå där du står nu och inte veta åt vilket håll man skall rikta den kraft man försöker samla ihop. Jag vet. När man försöker få ihop meningen med livet och den sviktande kroppen är det lite för mycket att begära att man oxå skall orka kämpa mot myndigheternas väderkvarnar.. Du är otroligt stark som hänger på dig ditt smycke varje morgon och håller i hoppet på din väg genom dagen. Heja dej vill jag hojta! Och så vill jag skicka en jättebamseKRAM och tala om att jag tänker på dej. Precis som alla som skrivit här ovan gör - försök hämta lite extra ork ur det; vi är med dej <3 Du är inte ensam.
    <3 <3 <3

    SvaraRadera
  10. Önskar jag kunde vara dina vingar.....jag är "med dig" och hoppas du snart kan andas ut och slippa den här "tortyren" Största KRAMEN till dig vännen!
    Redtopp

    SvaraRadera
  11. Hej kära Ö-damen.
    F'låt att jag kommer sent.Jag varken hinner elr hittar till alla numera.
    Finns inget som inte redan sagts här och jag läser o nickar sorgset instämmande..
    MEN det hjälper ju inte Dig i din obarmhärtiga situation.På något sätt,trots att vi aldrig träffats,så tror jag du besitter en ovanligt stark inre förmåga att hantera detta,kanske bättre än de flesta..(INTE missförstå mig nu,du vet att jag förstår)
    Känner på mig att varken F.K elr någon annan kan krossa dig och du ska se,din vackra berlock kommer dig till nytta.Ta hand om dig,finaste Ö-damen.
    Önskar dig till att börja med en skön Fredagskväll.
    Kramen är som alltid..innerlig.

    P.s:F'låt nyfikenheten..men är det en "Efva Attling"-berlock?SÅÅ underbart fin,hur som,
    ..men jag känner inte igen länken?D.s

    SvaraRadera
  12. Ojojoj!!
    Nu får jag snart inte fram ett enda litet ord!
    Det känns så galet så himmla fel !!
    jag har hört om så många som sitter just tillsammans med dig i detta vacum bara väntar medans alla kvarna ska mala. Det känns så tråkigt och fel Som om folk dagligen ska gå igenom psykisk misshandel av samhället. Jag blir så lessen i hjärtat när jag hör hur du har det. Många jättefina komentarer har du fått
    jag håller med dem alla och hoppas det snart ska lösa sig på ett bra sett för dig
    Http://vindvittra.wordpress.com

    SvaraRadera
  13. GOD morgon Mina tankar flyger till dig
    och en undran landar, över hur du har det NU
    Ibland när hoppet har försökt rymma Har jag med våld tvingat kvar det ,med en förströstan om att ge hoppet lite tid KRAM
    ALLT GOTT OCH VÄL Önskar jag dig

    SvaraRadera